Så skyddar du din ekonomi när inflationen är skyhög
Inflationen i Sverige och vår omvärld har på kort tid klättrat upp till nivåer vi inte sett på närmare 40 år. Detta påverkar vår hushållsekonomi på flera sätt. Här går vi igenom vad som händer och hur du kan tänka.
Hur hänger inflationen och räntan ihop?
När inflationen stiger över en viss nivå agerar centralbanker med att höja räntan. Den svenska centralbanken Riksbanken har ett inflationsmål på två procent. Att räntan ännu inte höjts i Sverige, trots att den senaste inflationssiffran landade på 4,5%, beror på att svenska Riksbanken till stor del ser inflationen som en tillfällig effekt av att ekonomierna öppnat upp igen efter pandemin.
Men i vår omvärld har flera centralbanker redan börjat höja sina styrräntor. Rysslands invasion av Ukraina och sanktionerna som nu riktats mot Ryssland kommer också att påverka energipriserna mer permanent vilket sprider sig i ekonomierna. Marknaden tar därför nu höjd för detta.
Dessutom har de flesta centralbanker meddelat att de kommer att trappa ner sina enorma stödköp av värdepapper som gjorts för att hålla igång marknaderna efter första finanskrisen 2008 och coronakraschen i mars 2020. Detta har i sin tur lett till stigande långräntor. Allt detta sammantaget påverkar vår privatekonomi på flera sätt.
Bolånet
Vad händer?
Flera bolåneaktörer har redan börjat höja sina bolåneräntor med längre bindningstider. Detta beror på att en stor del av finansieringen sker på marknaden för bostadsobligationer vilken påverkas av långräntor som nu har stigit till följd av den stramare penningpolitiken från världens centralbanker.
Hur ska man tänka?
Det finns både för- och nackdelar med att ha sin bolåneränta bunden. Fördelen är att du får en trygghet i att bolåneräntan inte pendlar utan är kvar på samma nivå. Nackdelen är att du oftast betalar för denna trygghet genom en premie till banken. Historiskt har det varit mest lönsamt att låta räntan var rörlig. Om du har bundit ditt bolån kan det dessutom kosta en slant om du vill byta bank och därmed behöver betala ränteskillnadsersättning. Här kan du läsa mer om hur man kan tänka.
Annons
Sparandet
Vad händer?
När centralbankerna börjar strama åt penningpolitiken får det en direkt effekt på världens börser. Den absolut mäktigaste centralbanken i världen är amerikanska Federal Reserve (FED) och det är framför allt hur de agerar som får störst påverkan på världens börser. När FED skickar signaler om en stramare penningpolitik leder det ofta till att investerare söker sig till tryggare placeringar. Det kan märkas i ett skifte från så kallade tillväxtaktier (aktier med hög värdering och förväntat hög tillväxt) mot värdeaktier (aktier med lägre värdering) eller att sparare flyttar sina pengar till traditionella sparkonton eller räntefonder.
Hur ska man tänka?
Länge har världens investerare sökt sig till aktier då möjligheterna att få avkastning på annat sätt (till följd av det låga ränteläget) varit begränsad. Detta kallas för TINA (there is no alterantive). Trots att räntorna nu stiger och många av världens börser kommit ner en bit från de rekordnivåer som nåddes under 2021 är det fortsatt mycket som tyder på att TINA fortsätter.
Samtidigt är osäkerheterna många: den fortsatta utvecklingen i Ukraina, effekter på råvarupriser – inte minst industrimetaller och olja – effekterna på Europas ekonomier när energipriserna stiger, nedstängningar till följd av fortsatta covidutbrott, komponentbrist och centralbankernas åtstramningar är bara några av de kända osäkerheterna.
I detta läge är det särskilt viktigt att tänka långsiktigt för om det är något vi kan säga om börsen är att den historiskt avkastat i genomsnitt tio procent per år de senaste 15 åren och därmed givit en rejäl skjuts åt det investerade kapitalet.
I tider av oro är det också extra viktigt att säkerställa att sparandet har en god riskspridning, både över olika regioner men också olika sektorer. Sparar du i fonder får du automatiskt en viss spridning men sparar du i aktier kan det vara värt att se över om du följer Aktiespararnas gyllene regler om 10-15 bolag från 5-6 olika sektorer.
Utgifterna
Vad händer?
Förutom att vi ser en effekt på våra lån och sparanden märker vi också av inflationen när vi går till affären. För problemet med inflationen är att den tenderar att smitta av sig och fortplanta sig i ekonomin. När den spridit sig in i lönerörelserna blir det betydligt svårare att få ner inflationen igen.
Hur ska man tänka?
Dessvärre finns det inte så mycket man kan göra åt stigande livsmedelspriser. Istället blir det kanske naturligt attförsöka dra ner på onödiga utgifter, tillexempel uteluncher och kaffe-i-farten. Det kan också vara en god idé att planera sina inköp och göra en stor inhandling en gång i veckan, istället för att handla lite då och då. Det gamla tipset om att aldrig handla hungrig är något jag själv också försöker hålla mig till.
Drivmedlen
Vad händer?
Oljepriserna har nått rekordnivåer vilket i kombination med en låg svensk krona och en tuffare reduktionsplikt drivit upp drivmedelspriserna till historiskt höga nivåer. Detta gräver inte bara djupa hål i våra plånböcker när vi tankar utan det påverkar också transportpriser, lantbrukare och flera andra företagare vilka får skruva upp priserna vilket ytterligare spär på inflationstrycket i samhället.
Hur ska man tänka?
Många av oss är tyvärr fortfarande beroende av att kunna använda bilar som drivs av bensin eller diesel och kan därför inte göra så mycket åt situationen. Samtidigt finns en politisk vilja att både kompensera för de höga priserna och lätta på det höga skattetrycket. Möjligen kan vi också få se en lättare reduktionsplikt. Detta skulle leda till lägre drivmedelspriser på sikt men i det kortsiktiga perspektivet handlar det tyvärr mest om att försöka låta bilen stå så mycket som möjligt och övervintra.
/Moa
Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. En investering i värdepapper/fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet. Vi reserverar oss för eventuella fel i aktie- och fondinformationen som lämnas på denna sida. Åsikter och slutsatser som framkommer i bloggen är skribentens egna och skall inte ses som investeringsråd och/eller åsikter från Avanza.