Vad är en SPAC och hur bör man tänka kring fenomenet?

En av de hetaste trenderna i USA just nu kallas för SPAC och står för ”Special Purpose Acquisition Company”. Nu kommer trenden till Sverige i samband med att investmentbolaget Bure noterar den första SPAC:en på Stockholmsbörsen. Men vad är detta egentligen och vad behöver man känna till kring fenomenet? Låt oss titta lite närmare på det.

Lyssna på poddavsnittet om SPAC-trenden här.

En av fjolårets starkaste trender var SPAC-trenden. Enligt Spacinsider.com var aktiviteten mycket hög i USA. Totalt såg vi 248 noteringar som tillsammans attraherade 83,3 miljarder dollar. Jämfört med 2019 var det 4x så många noteringar och 6x så mycket kapital som restes i samband med SPAC-noteringar.

Börsåret 2021 har faktiskt börjat ännu starkare på denna front. Redan när de här orden skrivs så har vi fått 252 aviserade noteringar, alltså fyra stycken fler än hela fjolåret. Dessutom har trenden attraherat 80,8 miljarder dollar, alltså 97% av hela fjolåret på mindre än tre månader.

Fenomenet är inte nytt, redan i början av förra årtiondet kom Burger King tillbaka till börsen, delvis tack vare en SPAC-affär. Men fenomenet har onekligen tagit enorm fart den senaste tiden, kanske också en effekt av att priset på pengar, alltså räntan, är låg?

Vad är en SPAC?

En SPAC eller Special Purpose Acquisition Company som akronymen står för, är ett noterat bolag med en påse pengar på jakt efter ett bolag att köpa. I samband med att en SPAC börsnoteras så tar de in pengar i bolaget. Pengarna syftar till att betala för köpet av ett onoterat bolag, så fort man identifierat ett bolag att köpa. Det här fenomenet möjliggör för många sparare att vara med i ett tidigt skede och därmed ökar potentialen att få vara med på en större del av det framtida bolagets värdeskapande. Kort och gott skulle man kunna likna en SPAC vid en noterad påse pengar med en förvärvsagenda.

Bure skriver i sitt prospekt att initiativet med deras SPAC är ett naturligt steg i deras utveckling av investeringsverksamheten. Detta då det ökar möjligheten för att förvärva större onoterade bolag och därmed ger tillgång till ett nytt urval av investeringsobjekt. Detta initiativ har möjliggjorts genom Stockholmsbörsens nya regelverk för förvärvsbolag (SPACs) som trädde i kraft 1 februari 2021.

Bure är i det här fallet en ”sponsor” som också kommer att leda SPAC:en från börsnotering och fram tills dess att ett förvärv identifierats och slutförts. Alltså tills dess att bolaget förvärvat en verksamhet som är redo att stå på egna ben i en noterad miljö. Då kommer Bure istället att vara en långsiktig ägare i det nya bolaget.

Här kan du läsa mer om vad en SPAC är och hur det funkar.

Hur fungerar en SPAC?

I samband med noteringen av en SPAC tar bolaget in kapital för att finansiera ett framtida förvärv. Om vi lutar oss mot Sveriges första SPAC som Bure noterar 25 mars under namnet ACQ så tar de in 3,5 miljarder kronor och har därefter 36 månader på sig att identifiera ett förvärv. Ett intressant onoterat bolag som de också avser att vara stor ägare i under lång tid då de själva investerar 700 miljoner kronor av totalsumman som ACQ tar in. Bure får dessutom köpa sponsoroptioner för 130% av teckningskursen (130 kr istället för 100 kr) som kan lösas in efter 5 år men innan 10 år har passerat, vilket skapar ett långsiktigt incitament att skapa värde i det bolag som SPAC:en köper.

När SPAC:en identifierat ett bolag att förvärva så kallas aktieägarna till bolagsstämma där det identifierade förvärvet ska klubbas av SPAC:ens aktieägare. Om någon eller några aktieägare inte anser att affären faller dem i smaken så finns möjlighet att faktiskt få sina aktier inlösta, till den initiala aktiekurs som gällde när SPAC:en noterades.

Något filosofiskt skulle man nog kunna likna en SPAC vid en kokong med en larv som har till syfte att i slutändan bli en fjäril. I början börsnoteras kokongen och i samband med detta så genomför kokongen en emission som resulterar i en larv. Denne har till syfte att äta så mycket som möjligt fram tills dess  att den en dag blir en fullfjädrad fjäril. SPAC:en har till syfte att istället för mat leta ett spännande förvärvscase.

När ett potentiellt förvärv har identifierats så faller den sista pusselbiten på plats. Då används kapitalet för att förvärva det här onoterade bolaget som via affären blir ett börsnoterat bolag och SPAC:en byter då namn. Ett nytt börsbolag har således tagit sina första trevande steg i noterad miljö. Ett nytt börsbolag har fötts.

Vilka risker finns det med SPAC?

Som alltid är investeringar på börsen förknippade med risker, det gäller inte minst detta fenomen. Det klassiska uttrycket att förstå vad man köper och att göra sin hemläxa blir ju inte så enkelt när man investerar i en påse pengar. Då får man instället ta en funderare kring vilka personer eller företag som är initiativtagare till SPAC:en, vad har de för track record sedan tidigare? En trend som är glödhet lockar onekligen många aktörer så det är klokt att faktiskt göra sin hemläxa här, så gott det går.

En affär kan ta upp till 36 månader

Eftersom det kan ta upp till 36 månader innan ett förvärv identifierats och slutförts så är det klokt att komma ihåg att 100 kronor oftast är värt just 100 kronor. Sen är börsen framåtblickande så det räcker ju med att det börjar ryktas om en identifierad affär för att aktiekursen ska ta ett skutt uppåt.

Pris är vad du betalar, värde är vad du får

Jag sa tidigare att småspararna har en viss möjlighet att få sina aktier inlösta på bolagsstämman som hålls för att klubba igenom ett identifierat förvärv. Men där gäller ju inte rådande marknadskurs utan vad man betalade per aktie när bolaget noterades. Sveriges första SPAC som Bure noterar heter ju ACQ och där kommer varje aktie kosta 100 kronor.

Låt oss anta att aktien någon gång under dessa 36 månader stiger till 200 kronor samtidigt som ett förvärv identifieras och meddelas marknaden av Bure. Risken finns ju att den identifierade affären inte faller dig i smaken. Då har du faktiskt möjlighet att tacka nej till affären på bolagsstämman och få dina aktier inlösta. Så länge inte för många väljer den vägen, eftersom Bure valt att tillåta inlösen av 10% av aktiekapitalet.

Dock kan man anta att SPAC:en förankrat intresset för affären bland sina storägare efter att nyheten nått marknaden men innan beslut ska tas på bolagsstämman.

Läs villkoren noga

Då villkoren kan skilja sig mellan olika SPAC:ar är det klokt att läsa villkoren noga, i det prospekt som delges investerarna inför noteringen. Hur ser villkoren ut för småsparare kontra de större aktörerna eller sponsorn? Kolla även hur sponsoroptionen är utformad och om den ser ut att vara utformad för att gynna ett långsiktigt tänkande.

Eftersom en SPAC är en noterad påse pengar så kan det även vara intressant att informera sig om vad sponsorn och de övriga större investerarna gjort tidigare och hur värdeskapande de varit historiskt.

En viktig påminnelse är dock att de som betalat mer än 100 kronor för aktien på börsen kommer inte få tillbaka mer än just 100 kronor. Om du betalat 200 kronor för aktien så kommer du i så fall få tillbaka 100 kronor om du väljer att tacka nej till affären och få dina aktier inlösta, alltså en nedsida på -50 procent jämfört med vad du betalat. Den här risken har ju dock inget med bolaget att göra utan är snarare en marknadsrisk. Det är värt att komma ihåg att 100 kronor oftast bör värderas till just 100 kronor. Om aktien handlas en bra bit därutöver så får du nog argumentera för dig själv till varför du tycker det är värt att betala betydligt mer.

Ett tydligt exempel på risken med detta fenomen får man om man kikar på Churchill Capital IV. Det ryktades att de skulle gå samman med Lucid Motors som är en premiumtillverkare av elbilar. När SPAC:en noterades så tog de in 10 dollar per aktie men intresset på börsen efter detta rykte blev mycket högt varpå aktiekursen steg till 64,81 dollar som mest, alltså +548,1 % inom loppet av en månad.

När affären sedan aviserades så började marknaden istället fundera kring värderingen. Det fick aktien att falla -68,3% på några dagar, dock stod aktiekursen ändå dubbelt så högt som vad man betalade i samband med noteringen av SPAC:en. Men det är en påminnelse om risken. Inte sällan köper ju många efter en uppgång och säljer efter en nedgång.

Det är skillnad på att investera och spekulera och under tiden som ett förvärvsobjekt inte är aviserat så kommer nog aktiens rörelse på börsen mer karaktäriseras av spekulation. Speciellt om aktien handlas långt över den kurs som gällde i samband med börsnoteringen.

Sammanfattning

SPAC-trenden är het och har lockat många bolag samt attraherat mycket kapital i USA. Nu får vi vår första SPAC i Sverige med handelsstart 25 mars.

• En ny typ av alternativ börsnotering där en SPAC tar in kapital i samband med noteringen för att därefter ge sig ut på förvärvsjakt av ett onoterat bolag.
• SPAC:en ska identifiera ett bolag att köpa inom 36 månader.
• Det är möjligt att tacka nej till affären och då få tillbaka sitt investerade kapital (kan komma att skilja sig mellan bolagen, så läs på prospektet).
• Om aktien noteras till 100 kronor och du köper den för 120 kronor så riskerar du nedsidan ned till 100 kronor om du väljer att tacka nej till den föreslagna affären på bolagets bolagsstämma.
• 100 kronor bör sällan värderas till mer än just 100 kronor, speciellt om SPAC:en inte identifierat ett förvärvsobjekt då den i det skedet mer liknar en noterad påse pengar.

Läsa mer och få bättre koll på SPAC i Avanza Akademin som du hittar här.

Lycka till med dina investeringar,
Nicklas

 

Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. En investering i värdepapper/fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet. Gäller för kunder med Courtageklass Start. Fondavgifterna återbetalas under första kvartalet efterföljande år som fondandelarna ägts. Läs mer om Avanza Start och se villkor på avanza.se/starterbjudande