Så får du svart bälte i hushållsekonomi!

Hur gör man egentligen för att få svart bälte i hushållsekonomi? Inget hushåll är det andra likt men jag vill dela med mig av en grundplåt som jag tror många kan inspireras av. Låt oss kika på hur man kan lägga upp sitt sparande på ett bra sätt.

Hur fördelar man sitt sparande?

Hur ska man egentligen tänka när man lägger upp hushållsekonomin för att den ska vara långsiktigt hållbar och resistent mot magont?
I en svunnen tid jobbade jag under ett flertal år som rådgivare på storbank och en stor del av tiden handlade såklart om att ge råd kring kundernas ekonomi.

Under denna tid fanns tid för reflektion och det är just mina tankar som jag vill dela med mig av i detta inlägg. Själv sparar jag halva lönen varje månad och har gjort det ända sedan första jobbet i unga tonår. Det beror till stor del på att jag älskar att investera varpå man kan se det som att jag lägger mycket pengar på min hobby, som trevligt nog ger ett litet överskott i plånboken över tid. Det viktigaste värdet jag upplever med att ha ett sparande är dock den frihetskänsla det ger. Att inte behöva vara orolig för oförutsedda kostnader har ett värde, likaså att ekonomiska frågor inte behöver vara den trånga sektorn för att kunna leva livet på det sätt man vill, inte måste.

Jag pratar varken om att bli rik eller ekonomiskt oberoende utan att bygga en stor och motståndskraftig kinesisk mur kring sin ekonomi, och det kan alla göra! Glöm inte bort att även den längsta resan startar med ett första steg. Så för dig som inte har en buffert eller ett sparande… igår var den bästa dagen att starta och idag är den näst bästa!

För att illustrera det så vill jag bjuda på den här bloggens mest oglamorösa bild, en egen liten teckning.

Låt oss gå igenom bilden tillsammans och börja med frågan hur mycket man bör spara.

Spara en rimlig slant

Ett gyllene riktmärke brukar ju vara 10 % av disponibel inkomst (lön efter skatt). Tipset här är att spara direkt när lönen kommer och i exemplet lära sig att leva på 90 % av inkomsten. Annars blir det dessvärre ofta så att det är för mycket månad kvar i slutet på lönen. Spara inte för mycket heller, då riskerar du att gå all in med goda intentioner, bara för att ta tillbaka pengarna när hushållskassan tryter.

Balans mellan reala och finansiella tillgångar

Med det menar jag en balans mellan dina amorteringar och ditt sparande till buffert, en resa, framtiden eller pensionen. Att amortera på bostaden är inte det bästa sparandet, strängt kalkylerat och nyttomaximerat, men det sänker risken i hushållet. Precis på samma sätt som att du inte bör ha alla pengar på börsen så bör du inte ha hela ditt sparande genom amortering på bostaden heller. Det finns alltid en risk att det kommer en börskrasch som kraftigt minskar värdet på ditt sparande, även om mycket kraftiga börsfall är ovanliga. Det finns även en risk att du inte får ut pengarna du ”sparat” i bostaden om du exempelvis blir av med jobbet. Även om du har amorterat mycket och därigenom uppnått en låg belåningsgrad så tittar banken primärt på återbetalningsförmåga, om den inte finns så spelar övervärdet eller belåningsgraden ofta föga roll. Du ”ser” pengarna, alltså mellanskillnaden mellan marknadsvärdet och lånen på bostaden, men du kommer inte åt dem. Om tandläkarräkningen blir för dyr så hjälper det knappast att säga att du har en obelånad bostad, tandläkaren vill nog gärna ha pengar för besöket.

Bostaden är inte en pensionsförsäkring

Problemet är att bostaden ofta förknippas med ett högt affektionsvärde och det är inte sällan så att det tar emot att sälja sitt hem för att få ut pengar på ålderns höst. Om pensionen blir skral så är vi återigen i diskussionen kring vad den obelånade bostaden bringar för nytta som spargris i vardagen om du inte kommer åt dina pengar.

Bostaden är inte den bästa investeringen

Aktiemarknaden har historiskt varit det bästa tillgångsslaget för förmögenhetsgenerering över tid. Anledningen till varför många säger att bostaden varit den bästa investeringen är för att man kan låna väldigt mycket pengar. Själv använder jag mig av en värdepapperskredit för att få en flexibilitet i mitt sparande. Däremot har jag en egen regel som säger absolut max 30 % belåning, och då helst efter en nedgång. Varför? Om du har en belåning på 30 % och marknaden faller -50 % så är din belåning helt plötsligt 60 %. Anledningen till att många säger att bostaden är den bästa investeringen är på grund av den höga belåningen, som inte ens ger oss ont i magen, eftersom de flesta av oss köper för att bo.

Låt oss anta att bostadsmarknaden stiger 10 % och du har köpt en bostad för 1 miljon kronor. Om du betalat bostaden kontant så har du tjänat 100 000 kr på bostaden. Men om du istället lånat 85 % och lagt in en kontantinsats på 15 % så kommer det se annorlunda ut. Du kommer fortfarande att ha köpt för 1 miljon kronor och värdet kommer fortfarande ha stigit 100 000 kr men… du har använt en hävstång. 100 000 kr som bostaden stigit med i värde är hela 66,6 % i avkastning på din kontantinsats om 150 000 kr, exklusive lånekostnad. Något som kan vara sunt att ha med sig.

Hur mycket bör man ha i buffert?

Det är en delikat fråga men själv anser jag att två till tre månadslöner vanligtvis räcker. Förhoppningsvis bör din månadslön (om du arbetar) och 2-3 löner i buffert täcka de flesta oförutsedda utgifterna. Om hushållet har en lite större ekonomi med ett permanentboende, ett fritidsboende, två barn och två bilar så behövs självklart mer. Vanligtvis minst 100 000 kr. Om du inte har det i dagsläget så gör det ingenting, börja nu! I min teckning så skriver jag sparkvot 10 % och därefter sker en fördelningspolitik, alltså vilka pengatunnor som skall få pengar just nu. Om du har köpt ett boende och omfattas av amorteringskrav så är det ofrånkomligt och saknar du buffert så bör du fokusera mest på den till att börja med. Här kan du läsa mer om buffertsparande och lite utvecklande tankar i ett annat blogginlägg jag skrivit på temat.

Spara till alla pengatunnor samtidigt

Då får du in vanan och bygger ett sparbeteende. Om du inte har en buffert så bör störst andel av sparandet gå dit fram tills dess att bufferten är på plats. Men spara även en mindre slant till de andra för att få in rutinen, det är enklare att höja ett sparande än att upprätta det från ruta 0.

Målsparandet

Det här är ett sparmål som ligger nära i tiden, t.ex. ett körkort, en resa, en kontantinsats eller liknande. Bufferten ska du ju inte nalla av till en utgift du flera månader i förväg vet ska komma, såsom sommar och semester. Bufferten är som sagt en kinamur för att skydda hushållet från det tråkiga och oförutsedda. Inte förutsedda utgifter.

Långsiktigt sparande

Det görs ofta bäst på aktiemarknaden, antingen via en aktieportfölj eller någon form av aktiefonder. Ju yngre du är desto mer risk har du generellt ”råd” att ta eftersom du har tiden på din sida. Tid och avkastning är de två absolut viktigaste faktorerna för att bygga upp en ekonomisk trygghet. Bufferten blir även här ett skydd från att nalla pengar ur portföljen som då istället kan växa till en ekonomisk trygghet över tid, snarare än att täcka hålen i Schweizerosten, alltså de dagarna på månaden som är kvar innan löning. För dig som vill läsa mer om långsiktigt sparande och varför börsen är ett intressant alternativ så har jag skrivit en blogg på temat här.

Pensionsspar

Det här är ju per definition ett långsiktigt sparande. Även den som är nära pension bör tänka på att sparandet ändå kan vara långsiktigt då slantarna ofta skall räcka några årtionden fram till ålderns höst. Men ju närmare pensionen man är och desto närmare det är tills dess att pengarna skall användas desto lägre risk brukar man generellt säga att man ska ta.

Dela gärna med dig kring hur du själv tänker kring din ekonomi!

Stort lycka till med sparandet!
Nicklas

Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. En investering i värdepapper/fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet. Avkastningen kan också öka eller minska på grund av förändringar i valutakursen. Vi reserverar oss för eventuella fel i aktie- och fondinformationen som lämnas på denna sida. Åsikter och slutsatser som framkommer i bloggen är skribentens egna och skall inte ses som investeringsråd och/eller åsikter från Avanza.