Överkom rädslan för att investera

Inte sällan hör jag argument såsom att börsen är ett roulettespel och att man kan förlora alla sina pengar. Så varför ska man ens bry sig om att investera när ens surt förvärvade slantar kan gå upp i rök? Låt oss kika på detta och även beröra risken i andra ändan, att ha pengarna i madrassen.

Är börsen ett roulettespel?

Det korta svaret är nej, men låt mig utveckla resonemanget. Om vi lutar oss mot historien så finns det inget tillgångsslag som gett lika god avkastning som börsen över tid. Dock hör risk och avkastning ihop vilket innebär att man från tid till annan måste utstå sämre tider när börsen faller, värdet på ens sparande krymper och magont smyger sig på.

Om jag får filosofera lite så tror jag det faktum att vissa säger att börsen är ett roulettespel beror på vår mänskliga psykologi och flockbeteende. Vi tenderar att investera i aktier och fonder när börsen gått bra under lång tid och alla verkar tjäna pengar, grannen byter bil och så vidare. Dessvärre visar statistik från Fondbolagens Förening att vi tenderar att köpa sent i en uppgångsfas för att sen få ont i magen när börsen går ned varpå vi då säljer nära botten och konstaterar att ”…det där med aktier och fonder var verkligen ingenting för mig”. Eller för att förenkla det hela, vi tenderar att köpa när det är dyrt och sälja när det är billigt.

Börsen är en marknad som vilken som helst, vi har haft marknader i tusentals år. Hötorget i Stockholm där köpare och säljare av exempelvis blommor, frukt och grönsaker möts eller Jokkmokksmarknaden där man kan köpa souvas kebab eller jokkmokkskorv. Börsen fyller samma funktion där köpare och säljare av aktier, alltså andelar av företag, på ett smidigt sätt kan mötas. Börsen är en andrahandsmarknad och fördelen för bolagen är ökad exponering, ökat medvetande, stärkt varumärke och ett smidigt sätt att finansiera sin fortsatta expansion.

Den som investerar på börsen vill ju såklart tjäna pengar, vilket sker när bolag växer genom att öka sin försäljning, lönsamhet och vinst. Vi bör inte glömma bort att man faktiskt köper en andel av ett företag när man köper en aktie. Tycker du att din arbetsplats eller din egna insats, oavsett om din arbetsgivare är börsnoterad eller ej, är ett roulettespel? Förmodligen, eller snarare förhoppningsvis, är svaret på den frågan nej.

Det jag tror många refererar till när de säger att börsen är ett roulettespel är att börsen svänger. Anledningen till det är att börsen hela tiden försöker värdera vad bolagen är värda och väger in faktorer såsom den ekonomiska tillväxten, arbetslöshet, inflationen, ränteläget, bolagets löpande prestation i termer av försäljning, lönsamhet och vinst, politisk risk, konkurrenssituation, förväntningar på framtiden, börsens humör just nu och mycket mer. Ja, det är en hel del faktorer men i det längre perspektivet är varje bolag sin egen lyckas smed och aktiekursen kommer gå som bolaget utvecklas i ett längre perspektiv.

Varför bör man investera sina pengar?

Historiskt har aktiemarknaden varit det bästa tillgångsslaget för att se sina pengar växa, trots rysslandskris, asienkris, IT-krasch, finanskris, statsfinansiell oro, greklandsfrossa med flera. Det räcker nog med en av dessa kriser för att skrämma iväg många potentiella sparare från börsen. Men faktum är att den som investerade sina slantar för 20 år sedan och glömde bort dem har fått se sitt kapital växa +586 % eller +10 % per år i snitt inklusive återinvesterad utdelning. Det innebär att varje tusenlapp stigit till 6 860 kr, men då ska vi också komma ihåg att vi inte räknat med något löpande sparande överhuvudtaget.

Den som exempelvis månadssparar 10 % av inkomsten, låt oss säga 2000 kr per månad från 25 till 65 års ålder, ser sitt kapital växa till 12,6 miljoner kronor givet 10 % avkastning som de senaste 20 åren. Räknar vi med 7 % blir det ändå goda 5,2 miljoner. Detta är självklart inget facit och skatt tillkommer såklart. Men det vi däremot kan se är att:

  • Sämre börstider kommer med jämna mellanrum
  • Många tenderar att sälja i dessa sämre tider, oftast när börsen redan gått ned, istället för att köpa
  • De som bränt sig vid nedgången tenderar att lämna börsen och kanske anse att börsen är ett roulettespel

I ett längre perspektiv blir stökiga börstider ofta krusningar på en stigande graf. Tid och avkastning är två oerhört viktiga faktorer när det kommer till ett långsiktigt sparande.

I bilden ovan ser vi indexet Six Portfolio Return Index (SIXPRX) som visar utvecklingen för Stockholmsbörsen inklusive återinvesterad utdelning. På 20 år har indexet avkastat +586 % trots att vi haft två krascher, IT-kraschen och finanskrisen, varav den senare titulerades som den värsta finansiella krisen sedan depressionen på 1930-talet.

De tråkiga tiderna till trots har alltså börsen inklusive utdelning gett en årlig avkastning strax över +10 % per år. Det innebär som jag skrev i början av texten att varje tusenlapp investerat för 20 år sedan är värt 6 860 kr idag. Just månadssparandet är dessutom ett av de bästa sätten att sprida på risken och minimera sannolikheten att gå in i marknaden vid fel tillfälle (exempelvis 7 januari 2000 innan IT-kraschen och 13 juli 2007 innan finanskrisen).

Hur har börsen gått historiskt?

Börsen stiger inte varje år utan är mer att likna vid intervallträning. Men även om det är jobbigt där och då så vet vi ju med all säkerhet att vår fysik förbättras av träningen. Detsamma kan sägas om börsen, även om den ibland sjunker och ger oss magont så vet vi, baserat på historien, att börsen stiger över tid.

I bilden nedan ser vi den årliga utvecklingen för indexet OMXS30 vars aktier är de 30 mest omsatta på Stockholmsbörsen och deras gemensamma börsvärde utgör ungefär 60 % av hela Stockholmsbörsen. Därför refererar media ofta till detta index när de pratar om Stockholmsbörsen. I det här indexet räknas faktiskt inte utdelningen med, om den gjorde det hade de positiva åren varit lite bättre och de negativa lite mindre dåliga. I finansmedia pratar man ofta om att börsen stiger ungefär 10 % per år, något jag själv skrivit i denna blogg, men det är ju i genomsnitt. De första tre negativa åren i bilden är IT-kraschen, de två senare är finanskrisen.

 


Varför bör man inte ha pengar i madrassen?

Nu har jag ju påvisat min förkärlek till börsen och det faktum att det varit det bästa gymmet för att få dina finansiella muskler att växa över tid, men inte alls pratat om madrassen. De pengar du ska använda i närtid, till en semester, ha som buffert eller en stundande kontantinsats, tycker jag inte ska vara på börsen överhuvudtaget. Men för det där långsiktiga sparandet som du kan avvara över 5 år eller kanske ännu hellre över 10 år passar börsen betydligt bättre.

Anledningen är risken att gå in vid fel tillfälle, likt bilden ovan, för att sedan stå med mindre pengar när kontantinsatsen ska betalas. Tiden läker alla sår och mer därtill har vi sett i 20-årsgrafen över SIXPRX men med betoning på tiden, något du inte har med pengar som snart skall användas.

Ska du på bio imorgon så är risken tämligen liten med att ha pengarna i madrassen, men glöm inte bort dem där. Vi har nämligen inflation som gröper ur pengarnas värde.  Detta är faktiskt en reell risk som det sällan pratas om i fikarummet. Lite grann som att få en löneförhöjning på 2 % om inflationen är 3 %, det innebär faktiskt en reallönesänkning.

Åter till grafen ovan som visar börsens avkastning senaste 20 åren inkl. utdelning, där ser vi att avkastningen under perioden varit strax över +10 % per år. Hade du haft pengarna i madrassen hade du haft en avkastning på (minus!) -1,25 % per år i snitt. Hela syftet med att investera sina pengar är ju för att vi vill att kapitalet skall växa, sparande är ju uppskjuten konsumtion så i slutändan vill vi kunna konsumera mera varor och tjänster i framtiden.

Den som investerade sin tusenlapp år 1998 har alltså 6 860 kr på kontot idag givet +10 % per år i avkastning men den som istället gömde och glömde tusenlappen i madrassen har ju såklart kvar tusenlappen men eftersom priset på våra varor och tjänster i samhället har stigit så har köpkraften på tusenlappen minskat. Det du kunde köpa för 1000 kr år 1998 behöver du idag betala 1 282,90 kr för idag, omvänt innebär det att din tusenlapp i termer av köpkraft enbart är värd 779,50 kr, den som sparade på börsen har alltså 8,8 gånger mer pengar i slutresultat, men justerar vi för inflationen så motsvarar det ändå goda 5 347 kr i 1998 års penningvärde.

För att göra detta ännu enklare att förstå kan jag säga att jag för någon vecka sedan såg en rysare på bio. Priset för biljetten var 140 kr och skulle jag fråga mina mor- och farföräldrar skulle de nog säga att de betalade drygt kronan för biobesök i deras ungdom. Det om något är en rysare. Så summa summarum rätt pengar i rätt sparform. Ett långsiktigt sparande bör rimligen få förutsättningar att växa och det har historiskt gjorts bäst på börsen, kortsiktiga pengar och buffert gör mer nytta på konto än på börsen.

Psst.. vill du se hur inflationen påverkar penningvärdet? Då tycker jag du ska kika på SCB:s Prisomräknare som du hittar här.

Avslutningsvis säger jag som Investors förra VD Börje Ekholm sägs ha sagt: Den största risken långsiktigt är att stå utanför marknaden.

Stort lycka till med sparandet!
Nicklas

 

Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. En investering i värdepapper/fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet. Avkastningen kan också öka eller minska på grund av förändringar i valutakursen. Vi reserverar oss för eventuella fel i aktie- och fondinformationen som lämnas på denna sida. Åsikter och slutsatser som framkommer i bloggen är skribentens egna och skall inte ses som investeringsråd och/eller åsikter från Avanza.

Dela inlägget

Relaterade inlägg

Kommentarer