Därför ska du fortsätta månadsspara i oroliga börstider!

I januari skrev jag ett blogginlägg om styrkan med ett löpande månadssparande. Sedan dess har världen skakats av coronavirusets spridning vilket lett till dramatiska åtgärder som saknar motstycke i historien. Men har styrkan med månadssparande på börsen minskat? Knappast, snarare tvärtom. Låt oss titta lite närmare!

Vill du läsa om varför jag tycker man bör månadsspara på börsen så kan du läsa det ursprungliga inlägget här.

Tid och avkastning är spararens bästa vänner och de två viktigaste ingredienserna för ett långsiktigt lyckosamt sparande. Börsens naturliga svängningar ger inte sällan upphov till ont i magen och då blir lösningen ofta att sälja av sina aktier och fonder i väntan på det ”rätta köpläget”. Men dessvärre är det enklare sagt än gjort att lönsamt hoppa från tuva till tuva i jakten på avkastning. Inte ens med en doktorshatt föräras du med en väl fungerande spåkula och statistiken pekar mot att vi skjuter oss själva i foten. Ja, vi är nästintill världsmästare på att köpa dyrt och sälja billigt, om vi ska tro statistiken från Fondbolagens Förening som visar när vi sparare köper och säljer aktiefonder. Det finns dock ett mycket kraftfullt sätt att minska risken för dyrköpta misstag, nämligen månadssparande!

Börsens historiska utveckling

I bilden ovan ser du börsutvecklingen sedan början på 1990-talet. Vid en snabb okulär besiktning ser du att det svänger. Men om du tittar på var grafen startar och var den slutar och tänker dig en linje däremellan, alltså från A till B så ser du hur börsen utvecklas över tid. De senaste årtiondena har haft två stora krascher, dels IT-kraschen kring millenieskiftet och dels finanskrisen. De finansiella marknaderna (börsen) fyller ett viktigt syfte genom att sprida på risk och omfördela kapital mellan de med överskott (du och dina sparpengar) och de med underskott. I denna mylla gör dina sparpengar gott, de investeras nämligen i bolag som över tid förväntas skapa värden genom ökad försäljning och vinst. Det leder i sin tur till stigande aktiekurser och utdelning. I grafen ser vi både drömmar och mardrömmar, jag ska i det här inlägget försöka förklara varför stigande börs är trevligt och fallande börs är nyttigt för framtida ekonomiska trygghet. Det finns helt sonika inga dåliga väder, bara dåliga kläder. I ovan bild får vi dessutom lägga till årlig utdelning, det gör att grafen ser ännu lite bättre ut.

Att spara och investera är dock inte enbart en dans på rosor, ibland tornar mörka moln upp på himlen och ger magont. Börsen föll -28% mellan 2015 och 2016 där vi oroade oss för Kinas värdering, en kollaps i oljepriset och en avslutning med kallduschen om brexitomröstningen i juni 2016. I år inledde börsen starkt men sedan svepte coronaviruset över världen.

Coronavirusets utbrott skapade oro på börsen och bland sparare

Den 24 februari föll Stockholmsbörsen -4,31% efter att coronaviruset börjat sprida sig utanför Kina. Det tog marknaden på sängen och paniken på de finansiella marknaderna blev snabbt påtaglig. Nedgången den dagen blev den största sedan brexitfallet i juni 2016. Därefter föll börsen hela -33,81% under 26 dagar, vilket därmed blev den snabbaste nedgången någonsin. Oaktat utdelning föll vi tillbaka till samma nivå som börsen stod på under inledningen av börsåret 2014 på blott en månad. Därefter bottnade börsen 16 mars och har sedan dess stigit +27% under efterföljande 45 dagar. Många enskilda aktier och fonder har stigit avsevärt mer än så. Hur i all sin dar ska jag lyckas spara i ett sådant klimat, jag som inte ens är intresserad? kanske du tänker. Du är inte ensam, du tillhör majoriteten som inte vaknar upp på morgonen och tycker att sparande och investeringar är det roligaste som finns. För dig passar ett månadssparande ypperligt, mer om det strax.

Det jag beskrev ovan är en stor dos dramatik på blott 71 dagar. Man skulle kunna säga att vi upplevt flera års börsutveckling nedkomprimerat till 2 månader. Du har alltså hunnit med två månadsspar under denna period. En utmaning är att vi omöjligt kan värja oss för nattsvarta rubriker om kraftig börsnedgång och då får ont i magen när vi för oss själva kanske visualierar fattigstugan på ålderns höst. Rubrikerna följer oss på löpsedlar i matbutiken, i fikarummet på jobbet, i mobiltelefonen och numera får vi även en herrans massa pushnotiser som påminner oss om eländet.

Vi köper gärna efter uppgång och säljer efter nedgång

Faktum är att vi är världsmästare på att köpa efter uppgång och sälja efter nedgång i Sverige, det leder till att vi ofta är sist på bollen. Därför vill jag återigen understryka vikten av och fördelen med ett löpande månadsspar. Ju yngre du är och desto längre sparhorisont du har desto större vinnare blir du långsiktigt i dystra börstider, kom ihåg det nästa gång du ser ett nattsvart löp och magont sakta kryper sig på.

De senaste två årtiondena har som sagts karaktäriserats av två stora börskrascher, dels IT-kraschen och dels finanskrisen. Det har lett till att vissa personer bränt sig och som vi vet så tenderar bränt barn att sky elden. Det är synd, eftersom aktiemarknaden historiskt varit den bästa källan till avkastning för gemene man. Det som tenderar att glömmas bort är den ursinniga uppgången på börsen fram till att bubblan sprack i mars 2000. Bara under år 1999 steg börsen hela 71%, alltså den fas vi kom att kalla ”IT-euforin” i folkmun. Från botten i oktober 1992 efter finans- och fastighetskrisen steg börsen hela 1 184% fram till toppen 7 mars år 2000, det innebär en årlig effektiv avkastning på 41% om året, då har vi inte ens räknat med återinvesterad utdelning. I ett långsiktigt sparande rider du med i goda tider likväl som i mer bitterljuva, ljuva för att köpen du då genomför görs till bättre pris.

De senaste 20 åren har Stockholmsbörsen (OMXS30) gett en avkastning på +28,4% vilket i runda slängar innebär en årlig avkastning på 1,25% men räknar vi med återinvesterad utdelning så tar vi oss upp en bit över 300%, alltså en årsavkastning på 7,2% i snitt. Detta alltså trots att vi haft två mycket stora krascher under totalt 1 420 dagar eller närmare 20 procent av tiden under de senaste 20 åren. Det innebär att 10 000 kronor investerat dag 1 lyckats växa till 40 000 kronor under perioden. Men innan du sätter kaffet i vrångstrupen och bestämmer dig för att aldrig mer investera pengar på börsen på grund av svängningarna så är det värt att kika lite närmare på denna utveckling.

Under dessa 20 år har börsen stigit under 12 av dem, alltså under 60% av tiden. Backar vi bak ända till 1984 så ser vi att närmare 70% av börsåren är positiva. Du har helt enkelt oddsen på din sida. Men det absolut svåraste är att inte springa till säljknappen när börsen lyser röd.

På tal om tajming så finns det en debatt mellan ”Time in Market” och ”Market Timing” vilket alltså handlar om huruvida det viktigaste är att vara investerad på aktiemarknaden och guppa med i ebb och flod eller om man ska försöka hoppa från tuva till tuva för att parera svängningarna och komma ut som en ordentlig vinnare. Det är dock enklare sagt än gjort och en siffra som är tänkvärd är att om du missat de 10 bästa dagarna senaste 20 åren på amerikanska börsen så har du halverat din avkastning. Även under coronakraschen höjdes många röster om att den kraftiga rekylen uppåt bara var ett ”Bear Market Rally” som man brukar säga, alltså en studs uppåt i en kraschfas. Nu har dock amerikanska börsen stigit över 30% på kort sikt, vilket i så fall är det största ”björnrallyt” någonsin. Kort och gott kan man säga att det är svårt att tajma marknaden, återigen är ett långsiktigt månadssparande på autopilot det bästa för de flesta.

Varför bör jag månadsspara?

Men låt oss komma till poängen med blogginlägget, varför bör man månadsspara egentligen? Är det inte en klyscha och ett sätt för banken att säkerställa löpande sparande som gynnar dem snarare än mig som sparare? Jag skulle säga att ett månadssparande är ett mycket kraftfullt sätt att spara på. Dels är det starkt förankrat i Sverige att vi får lön eller annan inkomst på månadsbasis och vi betalar de flesta av våra räkningar månadsvis. Därmed är det lätt att också låta sparandet ske just månadsvis och rida på det redan invanda beteendet. Men istället för att spara det som blir över varje månad så bör du bestämma en slant som du vill spara och se till att betala till dig själv först, ditt framtida jag! Det beror på att de flesta har alldeles för mycket månad kvar i slutet på lönen, för att vara realist.

I nedan bild ser du tydligt att de bästa affärerna görs i sämre tider när det haglar på börsen och de flesta hellre håller sig inomhus istället för att springa ut i sparovädret. Men som jag sa för en stund sedan så finns inga dåliga väder, bara dåliga kläder. Vi tenderar ju att köpa efter uppgång och sälja efter nedgång vilket gör att vi går miste om de bästa och sötaste sparfrukterna. I matbutiken ger den nattsvarta löpsedeln ont i magen, men myntet har två sidor, så jag hoppas att nedan bild kan mildra den känslan. Från botten efter IT-kraschen och fram till nästa topp 2007 steg börsen 219% eller 30,94% per år inklusive återinvesterad utdelning (CAGR = Compounded Annual Growth Rate / Årlig effektiv avkastning)

Från botten efter finanskrisen fram till nästa topp 2015 fick du en avkastning på +23,4% per år i snitt. Dessa två siffror ska jämföras med siffran på 7% som vi i branschen ofta brukar säga är en långsiktigt uthållig avkastningsnivå över tid. Det står klart och tydligt att de bästa affärerna, med facit i hand, har gjorts när börsen trillat på näsan. Utmaningen är dock att de allra flesta får ont i magen vid större nedgångar och helt sonika sitter still i båten eller pausar sitt sparande ”tills börsen återhämtat sig igen”. Jag skulle självklart vilja lägga till ”…och din möjlighet till goda affärer stängts för denna gång… igen”. Så hur gör man egentligen för att lyckas spara i sämre tider när magen skriker sälj? Svaret är månadssparande, det är fenomenalt, inte minst eftersom du tar bort den psykologiska dimensionen att behöva ta ett aktivt köpbeslut. För vem skulle inte sälja om de såg de röda skidbackarna i grafen ovan? Men då gäller det helt enkelt att komma ihåg andra sidan myntet, låt sämre börstider bli en möjlighet.

Hur mycket bör jag månadsspara?

Ett gyllene riktmärke är att spara 10 procent av lönen och enklast är alltså att göra detta direkt lönen kommer. Många av oss mättar munnen efter matsäcken och därför har vi sällan kvar pengar i slutet på månaden. Men om du sparar 10 procent av inkomsten direkt lönen kommer eller omvänt, lär dig att leva på 90% av din lön så ska du se att du anpassar dig snabbt. Det är en intressant egenskap för oss människor, vi anpassar oss mycket snabbt.

Vad är fördelarna med att månadsspara?

Aktiesparande är min favoritgren men i mitt pensionssparande har jag investerat i fonden Avanza Zero sedan 2006. Jag tog fram en graf över utvecklingen och kikade på var mina köp gjorts under perioden fram till idag. Under finanskrisen som varade under perioden 2007 till 2008 sjönk börsen hela 58% och många såg sina besparingar falla kraftigt i värde. Utvecklingen under perioden från maj 2006 fram till idag har genererat en avkastning på +225,38% eller +8,79% per år. Men kika på grafen och se var många av mina köp gjordes. När vi är aktiva i vårt sparande så tenderar vi kollektivt att springa till säljknappen i sämre börstider och springa till köpknappen efter börsuppgång. Även fast de bästa affärerna rimligtvis görs i sämre tider när börsen är nedtryckt. Köpen på botten 2008 har sedan dess stigit över 300% vilket innebär en årlig avkastning på +13,6%. Det är en årlig avkastning på just det köpet som är 50% högre än snittsiffran för den som bara köpte dag 1 och höll placeringen under perioden utan att månadsspara.

Låt mig ta ytterligare ett teoretiskt exempel. Anta att du köper en fondandel för 100 kronor och sedan ser den falla ned till 50 kronor (en stor nedgång, men för exemplets skull). Nästa månadsspar på 100 kronor räcker då till hela två fondandelar eftersom de kostar hälften så mycket. Helt plötsligt har du 3 fondandelar som du betalat totalt 200 kronor för. Den första andelen kostade 100 kronor och de två sista kostade 50 kronor styck. Det innebär att du i snitt betalat 66,6 kronor per fondandel (200 kronor / 3 fondandelar). Nu behöver fondkursen inte stiga tillbaka till 100 kronor för att du ska ligga på plus igen. Du har ju ett GAV (genomsnittligt anskaffningsvärde) på 66,6 kronor vilket innebär att kursen måste stiga 16,60 kronor. Om kursen stiger tillbaka till 100 kronor har du istället för att ”få tillbaka” din investering gjort en vinst på +50%. Du har ju tre fondandelar som du betalat totalt 200 kronor för men som nu är värda 300 kronor, detta är en av styrkorna med ett månadssparande.

Ingen av oss vet ju hur börsen kommer utvecklas imorgon och ett månadssparande minimerar risken att kliva in på börsen vid fel tillfälle. För dig som har en lång placeringshorisont så är en nedgång likt under finanskrisen en skänk från ovan. Dock är en så stor nedgång mycket ovanlig och sannolikheten är stor att du inte skulle göra några köp under perioden när du bara ser börsen falla och falla, ja om du inte har ett automatiskt månadssparande vill säga. Det är nämligen så att sannolikheten att du trycker på köpknappen när alla andra springer till säljknappen är relativt liten. Månadssparandet eliminerar den psykologiska dimensionen att du vid varje köp ska bestämma dig för att köpa samtidigt som du ser att börsen fortsätter sjunka.

Några fördelar:

Du minimerar den psykologiska dimensionen och risken att du avstår köp i sämre tider (goda köptider!)
Det sköts automatiskt vilket är extra bra för dig som inte är intresserad av investeringar men vill ha ett sparande
Du ”ser” inte pengarna när de dras automatiskt i samband med lön varje månad
Du sänker risken att investera vid ”fel tillfälle” eftersom du sprider ut köpen

Har du riktigt lång sparhorisont så kan det vara rimligt att investera alla pengar vid ett enda tillfälle. För även om du köpte på toppen 2007 så står ju faktiskt börsen högre idag. Men då återkommer vi till det faktum att ingen vet hur börsen utvecklas imorgon och det kräver mycket is i magen för att orka ta sig igenom en sämre börsperiod om man investerat alla pengarna på ett bräde. Att sprida ut risken genom ett månadssparande och minimera risken att helt sonika gå in på börsen vid helt fel tillfälle kan inte nog understrykas styrkan med. Dessutom är det ju inte säkert att du har en klumpsumma att investera dag ett. Det vanligaste månadssparandet är ju trots allt en slant som sätts av från lönen varje månad.

Hur mycket pengar kan det bli?

Låt oss anta ett långsiktigt månadssparande och se vad det kan bli i slutändan. År 2007 var jag 20 år och låt oss anta att jag sparade 3 000 kronor i månaden samt att horisonten var fram till pensionsålder, alltså 45 år. Givet en årlig avkastning på 7% ger det sparandet en slutsumma på 11,4 miljoner kronor. Perioden i grafen ovan bjöd ju dock på 8,79% och då kliver vi en bit över 20 miljoner kronor. För att exemplifiera att varje procentenhet gör skillnad så tänker jag att vi ska kika på 13% om året också. I början av blogginlägget sa jag att tid och avkastning är de två viktigaste faktorerna för ett långsiktigt lyckosamt sparande. En årlig genomsnittlig avkastning på 13% ger en slutsumma på närmare 90 miljoner kronor. Stora summor (som inte är inflationsjusterade) men poängen med exemplet kvarstår, månadssparandet hjälper oss att höja avkastningen i sparandet genom att köpa i sämre tider till lägre prislappar, något som traditionellt betalar sig över tid.

Låt oss återgå till börsgrafen över de senaste 20 åren. En period som alltså gett +28,4% exklusive återinvesterad utdelning. Men vad har man fått för årlig avkastning om man köpt under nedgångarna? För att göra ett kraftfullt exempel så tänker jag att vi kikar på vad årsavkastningen blir om vi köper vid botten. Även om det är enklare i teorin än praktiken att träffa botten, men poängen kvarstår. Anledningen är att det görs köp i djupa dalar vid automatiskt månadssparande, men ofta undviks om du aktivt måste ta köpbesluten själv.

Sedan botten under IT-kraschen har 6 313 dagar passerat eller 17,3 år fram till idag. Från bottennivån 10 oktober 2002 har börsen stigit +340% vilket ger en årlig avkastning på 8,9% och därtill får vi addera utdelning varpå vi landar på 631% eller 11,2% om året. Kikar vi på finanskrisen som var nästa stora nedgång så har 4 104 dagar passerat, eller 11,2 år. Från bottennivån 27 oktober 2008 har börsen stigit +227% vilket ger en årlig avkastning på +11,2% och 15,3% om vi räknar med återinvesterad utdelning.

Min poäng är att de bästa affärerna tenderar att göras i de sämsta av tider och att en autopilot på sparandet som månadsspar ger upphov till mer eller mindre eliminerar risken att du väntar med sparandet ”tills börsen bottnat”. Hela ditt sparande får ju inte de avkastningssiffror som jag skrev ovan, utan blott de köp som görs under nedgångsperioden. Men det går inte att komma ifrån det faktum att de över tid bidrar positivt till sparandets totala avkastning, i takt med att börsen letar sig mot nya höjder.

Här kan du läsa allt du behöver om månadssparande hos oss!

Sist men inte minst till jag ta tillfället i akt och önska dig ett lönsamt sparande,
Nicklas

Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. En investering i värdepapper/fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet. Avkastningen kan också öka eller minska på grund av förändringar i valutakursen. Vi reserverar oss för eventuella fel i aktie- och fondinformationen som lämnas på denna sida. Åsikter och slutsatser som framkommer i bloggen är skribentens egna och skall inte ses som investeringsråd och/eller åsikter fraån Avanza.