Patentutgångar sätter fart på läkemedelsinnovation

Patentutgångar för storsäljande läkemedel ökar trycket på stora läkemedelsbolag att hitta nya behandlingar. Det driver fler förvärv, licensavtal och samarbeten, samtidigt som Kina växer som innovationskälla och svenska bolag tar plats i utvecklingen. Astrid Samuelsson och Ellinor Hult, förvaltare av Avanza Healthcare by Samuelsson & Hult, berättar vad de följer i sektorn.

När ensamrätten löper ut möter originalläkemedel konkurrens från generiska kopior. Mellan 2026 och 2032 väntas patent på läkemedel med en samlad årsförsäljning på över 500 miljarder dollar löpa ut. År 2031 är den mest intensiva perioden, då läkemedel med en samlad försäljning på cirka 158 miljarder dollar berörs. Det motsvarar cirka 8 procent av den globala marknaden för receptbelagda läkemedel enligt analysföretaget Evaluate Pharma [1].

Partnerskap stärker pipeline

Patentutgångarna har bidragit till hög aktivitet inom både förvärv och licensaffärer. Merck, Eli Lilly och AbbVie, som alla ingår i Avanza Healthcare by Samuelsson & Hult, hör till de läkemedelsbolag som arbetar aktivt med externa affärer för att bredda och stärka sina pipelines.

Förvärv, licensiering och samarbeten ger stora läkemedelsbolag tillgång till ny teknologi och läkemedelskandidater, samtidigt som mindre biotechbolag får kapital och kommersiella resurser för att driva sin forskning vidare. Det skapar ett ekosystem där forskning från mindre bolag kan nå betydligt fler patienter genom etablerade globala organisationer.

Kina: från försvar till möjlighet

För tio år förknippades kinesisk läkemedelsindustri främst med generika, vilket är likvärdiga kopior av läkemedel. I dag är bilden en annan och ledande amerikanska och europeiska bolag betalar miljardbelopp för rättigheterna till läkemedel utvecklade i Kina. Kina har också blivit den huvudsakliga källan till inlicensierade projekt för västerländsk läkemedelsindustri. Framstegen har varit särskilt snabba inom genmedicin, cellterapier, avancerade antikroppsläkemedel och obesitas. Hubbar av biotechbolag växer som svampar ur jorden. Nästan som städer av bolag med nya, moderna labb.

En del av förklaringen är att kliniska studier kan startas väsentligt snabbare än i väst, vilket gör att projekten kan utvecklas i högre takt. Den stora befolkningen och ett mer koncentrerat sjukhussystem gör det enklare att rekrytera patienter. Runt detta har det vuxit fram forskningskluster med korta avstånd mellan idé, finansiering och genomförande.

Utvecklingsmodellen kallas ”fast follow”. Forskarna utgår från biologiska mekanismer som redan visat lovande resultat och försöker ta fram en bättre version med bredare användningsområde, färre biverkningar eller enklare administrering. För investerare kan det ge en tydligare vetenskaplig utgångspunkt, även om kliniska studier och regulatoriska processer alltid är avgörande.

I fonden har vi ett undantag från mönstret att kinesiska bolag fokuserar på forskning snarare än egen försäljning: BeOne Medicines med kinesisk bakgrund, huvudkontor i Schweiz och egen kommersiell organisation. Forskningen bedrivs i Shanghai, bolaget är registrerat i Schweiz, noterat i New York och Hongkong, och läkemedlet säljs till patienter i USA och Europa.

Den växande internationella efterfrågan har också stärkt kinesiska biotechbolags förhandlingsposition. För köparna innebär det hårdare konkurrens om attraktiva projekt, men också tillgång till en bredare och alltmer avancerad källa till innovation. Geopolitik, leveranskedjor och regulatoriska frågor kommer samtidigt att fortsätta påverka vilka samarbeten som blir möjliga.

Sverige med i omställningen

Två av fondens svenska innehav har det senaste året tecknat avtal med obesitasbolaget Eli Lilly, som i skrivande stund är fondens största innehav. Lilly har gjort fler affärer än något annat storbolag sedan början av 2024, de svenska avtalen är alltså del av ett tydligt mönster.

Camurus teknologi gör att läkemedel kan frigöras långsammare i kroppen. Eli Lilly vill använda den för att kunna erbjuda månadsinjektioner av bland annat obesitasläkemedel, där dagens behandlingar ofta tas varje vecka. Samarbetet ger Camurus möjlighet att tillämpa sin teknologi inom ett stort och växande terapiområde, med potential för framtida royaltyintäkter om utveckling och kommersialisering faller väl ut. Bolaget har dessutom en fas 3-studie inom neuroendokrina tumörer (hormonproducerande tumörer som oftast uppstår i mag-tarmkanalen eller lungorna) som väntas bli klar mot slutet av året. Fas 3-studien är en viktig värdedrivare för bolaget. Potentialen är betydande, samtidigt som den fortsatta utvecklingen avgörs av studiedata och regulatoriska bedömningar.

BioArctic är mest känt för att ha utvecklat Alzheimerläkemedlet Leqembi i samarbete med japanska Eisai och amerikanska Biogen. I juni kom nyheten att BioArctic tecknat avtal med Eli Lilly kring sin BrainTransporter-teknologi, som ska göra det enklare att få läkemedel förbi blod-hjärnbarriären. Avtalet med Eli Lilly är en betydelsefull extern validering av BrainTransporter-teknologins potential och visar den internationella attraktionskraften i svensk läkemedelsforskning.

Sobi är specialiserat på sällsynta sjukdomar. I mars 2025 tecknade bolaget avtal med det amerikanska bioteknikbolaget Ionis, som också är ett innehav i fonden, kring ett nytt läkemedel mot höga blodfetter. Affären illustrerar hur partnerskap kan ge specialistbolag tillgång till nya behandlingsområden och stärka den långsiktiga tillväxtprofilen. Sobi har kommunicerat ett mål om att fördubbla sin försäljning mellan 2025 och 2030.

Jättarnas behov av nya produkter och teknologier skapar möjligheter för mindre bolag med tydlig vetenskaplig profil och specialiserad kompetens. Sverige har en stark forskningsbas, även om tillgången till kapital för stora utvecklingsprojekt är större i USA, där kombinationen av universitet, riskkapital och kommersiell kompetens fortfarande är unik.

För oss som förvaltare handlar det inte om att välja mellan amerikansk, europeisk eller kinesisk innovation. De stora läkemedelsbolagen har redan insett att de måste leta överallt. Värdet uppstår när stark vetenskap möter kapital och kommersiell genomförandeförmåga, oavsett land – och det är den kombinationen vi letar efter i varje innehav i portföljen.

Hälsovårdssektorn handlas fortfarande med viss rabatt mot världsindex, även om gapet minskat. Vi ser fortsatt selektiva möjligheter för långsiktiga investerare, inte minst i bolag som kan omsätta vetenskapliga framsteg i nya produkter, partnerskap och uthållig tillväxt.

Fondens 10 största innehav:

1. Eli Lilly
2. Merck & Co
3. AstraZeneca
4. Thermo Fisher Scientific 
5. Johnson & Johnson
6. Vertex Pharmaceuticals
7. AbbVie
8. Boston Scientific
9. Stryker
10. Intuitive Surgical

Se fler innehav och starta ett månadssparande här.

// Astrid Samuelsson och Ellinor Hult, förvaltare av Avanza Healthcare by Samuelsson & Hult.

Källor:
[1] Analysföretaget Evaluate Pharma, World Preview 2026 (maj 2026). https://www.evaluate.com/thought-leadership/world-preview-2026/

Tänk på att det kan svänga! Att spara i fonder, aktier och andra värdepapper har över tid varit ett bra sätt att få pengar att växa, men hur det går i framtiden vet ju ingen. Det kan gå både upp och ner så det är alltså inte säkert att du får tillbaka pengarna du satte in från början. Åsikter och slutsatser som framkommer i bloggen är skribentens egna och skall inte ses som investeringsråd och/eller åsikter från Avanza. För mer information om hur fonden förvaltas, faktablad och informationsbroschyr, se avanza.se/avanzahealthcare.