Årskrönika – Börsåret 2022 i backspegeln

Av Avanza

02 jan 23

Share

Nu har vi lagt börsåret 2022 till handlingarna. Med facit i hand blev det ett mer turbulent år än de flesta av oss hade kunnat föreställa oss. Krig i Europa, hög inflation, kraftigt stigande räntor, noteringstorka, krasch på börsen och sämsta börsåret sedan finanskrisens 2008.

Börsåret 2022 blev på sätt och vis motsatsen till 2021. Då bjöds vi på bästa börsåret sedan 2009, glödhet noteringstemperatur, tomterally, låga räntor och låg inflation. Sen slog pendeln tillbaka och gav oss precis motsatsen. Faktum är att både Riksbanken och amerikanska centralbanken FED började 2022 med nollränta för att avsluta året med en ränta på 2,50% för Riksbanken och 4,25 – 4,50 % för FED.

 

Sämsta börsåret sedan 2008

Börsåret kvalar in som det sämsta sedan finanskrisens 2008, både på hemmaplan och i USA. På breda Stockholmsbörsen sjönk snittaktien hela -50% från tidigare rekordnotering som i de allra flesta fall inföll under 2021. På amerikanska teknikbörsen Nasdaq sjönk snittaktien hela -66%. En siffra som vittnar om hur tufft året var – bortom värdeviktade index som på hemmaplan räddades av bank och verkstad, likväl som defensiva pjäser såsom AstraZeneca och Swedish Match som uppvaktades av bud.

OMXS30 var ned -27,76% som mest under året medan breda börsen (OMXSGI) var ned hela -32,5%. Båda indexen repade sig dock mot slutet på året och steg en bra bit från årslägsta som inföll 29 september för OMXS30 och 13 oktober för breda börsen.

Några minnesvärda händelser från 2022

Som alltid händer det mycket under ett börsår. Några av de händelser vi lära ta med oss från detta är naturligtvis det tragiska kriget i Ukraina, energikrisen och Riksbankens historiska räntehöjning på +100 bps i september. Nedan är ytterligare några saker jag tar med mig:

Flash Crasch på börsen den 2 maj där OMXS30 kraschade -7% inom loppet av 5 minuter och därmed utraderade närmare 1 000 miljarder kronor på pappret. Kinnevik var den aktien som sjönk mest, närmare bestämt -22% från dagshögsta. Årets vinnare i OMXS30 var lugn som en filbunke. Under kraschen backade AstraZeneca blott -1% från dagshögsta. I slutändan visade det sig att nedgången orsakades av den mänskliga faktorn hos Citigroup.

Fastighetssektorn som var glödhet 2021 frös till is i samband med kraftigt stigande räntor och därmed stigande finansieringskostnader. Indexet Carnegie Real Estate Index (CREX) sjönk -45% med K2A som bottensänke efter en nedgång om -77%.

Pressade hushåll i kölvattnet av stigande inflation och räntor. Vi märkte alla tydligt av de stigande kostnaderna när vi skulle tanka bilen, handla mat, betala elräkningen eller såg räntekostnaden på bolånet stiga i rask takt.

FTX krasch skapade eko i kryptovärlden och lade en våt filt över den mest pikanta riskviljan. Kryptobörsen dukade under efter att det stod klart att grundaren Sam Bankman Fried till synes verkar ha fört investerarna bakom ljuset, om än han nekar till bedrägeri. När bolaget värderades som högst var det värt 32 miljarder dollar. I slutet på året hade bolaget skulder på närmare 3 miljarder dollar istället.

Noteringstorka på börsen jämfört med året innan. I USA noterades 214 bolag jämfört med 1 091 bolag under 2021. I Sverige noterades 35 bolag på Stockholmsbörsen, First North, NGM och Spotlight tillsammans.

TINA ersätts av TARA där vi under lång tid argumenterat för att det inte funnits några reella alternativ till aktier – There is no Alternatives. Nu finns det plötsligt det eftersom FED höjt räntan i snabbaste takten sedan 1980-talet. There are Reasonable Alternatives. Den snabba ränteuppgången orsakade en krasch på obligationsmarknaden som upplevde det tuffaste året på över 100 år. Turbulensen på börsen var en västanvind i sammanhanget.

Urstark dollar var något som få missade. Den amerikanska centralbanken agerade resolut för att få bukt med den kraftigt stigande inflationen genom att höja sin ränta. Det stärkte även dollarn som för övrigt också tenderar att stärkas i tider av oro då ”the greenback” anses vara lite av en trygg hamn.

Faktum är att vi som mest fick betala 11,49 kronor per dollar, mer än vid något annat tillfälle sedan åtminstone 1985. Under året favoriserade fondkunderna globalfonder som påverkades positivt av den stärkta dollarn, så till den milda grad att många globalfonder höll sig nära vattenytan.

Vilka aktier steg mest 2022?

Nedan ser du de aktierna som klarade sig bäst under 2022, inräknat återinvesterad utdelning.

OMXS30

  1. AstraZeneca +35%
  2. Boliden +19%
  3. Handelsbanken A +13%
  4. Nordea +8%
  5. Swedbank +5%
  6. SEB +1%
  7. ABB -2%
  8. Volvo -3%
  9. Essity -4%
  10. Atlas Copco B -13%

Hela Stockholmsbörsen

  1. Orrön Energy +204%
  2. Arctic Paper +162%
  3. International Petroleum +133%
  4. BioArctic +129%
  5. Eniro Pref B +103%
  6. B3 Consulting +94%
  7. Dedicare +85%
  8. Bonesupport +82%
  9. SAAB +80%
  10. Camurus +67%

S&P500

  1. Occidental Petroleum +118%
  2. Hess Corp +93%
  3. Exxon Mobil +87%
  4. Marathon Petroleum +86%
  5. Schlumberger +79%
  6. APA Corp +76%
  7. Valero Energy +75%
  8. Halliburton +74%
  9. First Solar +71%
  10. ConocoPhillips +69%

Nasdaq 100

  1. Enphase Energy +45%
  2. Pinduoduo +40%
  3. Diamondback Energy +33%
  4. Vertex Pharmaceuticals +32%
  5. Baker Hughes +26%
  6. Gilead Sciences +22%
  7. T-Mobile +21%
  8. Amgen +21%
  9. O’Reilly Automotive +20%
  10. AstraZeneca PLC +19%

Vilka aktier fick flest nya ägare 2022?

I nedan lista ser du vilka aktier som fick flest nya ägare under året.

  1. SBB B +82 245 st
  2. Investor B +57 334 st
  3. SSAB B +44 819 st
  4. Orrön Energy +30 886 st
  5. Tesla +28 308 st
  6. NIBE +26 250 st
  7. SAAB B +22 211 st
  8. Sinch +18 874 st
  9. Castellum +16 591 st
  10. Axfood +16 000 st

Psst… under året inkasserade våra kunder närmare 10 miljarder kronor i utdelning. 9 713 650 600 kr för att vara exakt, vilket motsvarar 26,6 miljoner kronor per dag eller 308 kronor per sekund.

Med förhoppning om ett mer lönsamt 2023,
Nicklas

Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. En investering i värdepapper/fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet. Avkastningen kan också öka eller minska på grund av förändringar i valutakursen. Vi reserverar oss för eventuella fel i aktie- och fondinformationen som lämnas på denna sida. Åsikter och slutsatser som framkommer i bloggen är skribentens egna och skall inte ses som investeringsråd och/eller åsikter från Avanza.

Relaterade inlägg