Hur mycket pengar behöver man i buffert?

Hur mycket pengar ska man ha i buffert egentligen? Det är en fråga som intresserar flertalet personer har jag fått erfara. Vanligtvis är jag oförmögen att skriva om något annat än aktierelaterade frågor men en betryggande buffert är förvisso en försäkring mot att oförutsedda kostnader tarvar kapital i portföljen. Hur stor buffert har du själv?

Varför behöver man en buffert?

Frågan ter sig möjligtvis löjlig och svaret självklart, men det till trots är det inte sällan vi möts av artiklar i tidningar runt omkring oss som rapporterar om att bara en mindre andel svenskar faktiskt har 10 000 kr lättillgängligt om tandläkarräkningen blir lite för dyr. Det väcker frågan kring om vi verkligen lever som vi lär?

Balans mellan reala och finansiella tillgångar

Ekonomi handlar om hushållning med begränsade resurser och även om jag personligen favoriserar aktieportföljen i mitt sparande så anser jag att man bör ”sprida på riskerna” här också.

Jag brukar säga att man bör ha en balans mellan reala och finansiella tillgångar där de reala (inte i den juridiskt korrekta meningen) tillgångarna utgörs av bostad, fastighet, jordbruk med mera medan de finansiella tillgångarna är buffert, målsparande, pensionsparande och sparande i allra största allmänhet.

Tandläkaren bryr sig inte om du har en obelånad skogsfastighet i Pajala när tandläkarräkningen drog iväg lite för mycket. Att amortera på bostaden är ett sparande i sig då räntekostnaderna minskar och ens totala nettotillgångar ökar men självklart kan pengarna växa snabbare på annat håll givet dagens ränteklimat. Det till trots ska vi inte glömma bort att amorteringen minskar risken i hushållet, balansen återigen.

De reala tillgångarna är per definition svårare att omsätta till reda pengar i kön på ICA medan de finansiella tillgångarna inte sällan är just pengar. En god buffert minskar också risken för att man måste nalla ur syltburken, alltså att sälja av långsiktiga investeringar för att täcka kortsiktiga hål i ekonomin. Jag vet inte hur många gånger jag suttit på ljugarbänken och hört seniora kollegor jämra sig över det faktum att de sålde den ena eller andra aktien för något årtionde sedan för att göra det ena eller det andra, det blev en dålig affär. Oftast tänker vi på investeringar som rest söderut när vi tänker på dåliga affärer, men glöm inte bort de placeringar du sålde för att täcka ett kortsiktigt (buffert)behov, där placeringen hade jobbat på bra, om den bara hade fått chansen. En god buffert vaccinerar din ekonomi mot halsfluss som tarvar långsiktigt kapital.

Hur stor buffert behöver jag då?

Det beror på din specifika situation och hur du ställer dig till ekonomisk trygghet. Det är inte ovanligt att jag hör människor som berättar att de har en buffert som vida överstiger vad jag tycker är rationellt men om det ger personen i fråga en bra trygghet och gör att denne sover gott om natten så visst, detta är ju trots allt ingen vetenskap.

Personligen har jag 50 000 kr i buffert, bor i bostadsrätt med sambo och en dotter på 11 månader. Just ens livssituation påverkar behovet och storleken på bufferten. Men i min mening tycker jag att 50 000 kr plus två löner in varje månad borde borga för att skydda mot oväntade utgifter. Jag ökar mina nettotillgångar varje månad men i långsiktigt sparande då just bufferten är välfylld enligt mitt unika behov. Märk väl att sommar, semester och andra nöjen inte är oförutsedda utgifter utan normalt löpande omkostnader, om än de ofta inträffar just under sommaren och semestern.

Utöver bufferten så fokuserar jag istället på att sysselsätta mina pengar i ett långsiktigt aktiesparande, men de där 50 000 kronorna är frontlinjen som skall försvara mig mot karies i min löpande ekonomi.

För den som bor i villa, har två bilar, sommarstuga och har tre barn bör nog rimligen ha en större buffert. Jag skulle vilja dra en liknelse till börsens värld. En verksamhet som är mycket kapitalsnål såsom en konsult med en mobil, en dator och ett behov av ett kontor att arbeta på behöver en mindre buffert än SSAB med två stora masugnar i Oxelösund och Luleå med stora fasta kostnader. Ju mer åtaganden och ju större fast kostnadsmassa du har i hushållet desto större behov av buffert.

Sen är det många som räknar med vad de har för total månadskostnad för att sedan bestämma sig för att ha en buffert som är några gånger den summan, alltså för att kunna driva hushållet i ett antal månader om man exempelvis skulle bli arbetslös.

Upp till en viss nivå skapar en buffert både nytta och en god magkänsla men när den gränsen är nådd och extra buffert bara blir grädde på moset så har nog nyttan avtagit till förmån för enbart en god trygghetskänsla i magen.

Men får jag ingen avkastning på bufferten?

Den stora lejonparten av mina tillgångar är optimerade för att ha rätt förutsättningar för att kunna växa maximalt över tid, givet den risknivån jag är bekväm med. Men just bufferten skall ju vara lättillgänglig precis när jag behöver den och det är kanske värt något? Jag tänker såhär: mina 50 000 kr skulle givet 1% avkastning kunna ge mig 500 kr i avkastning under ett år, efter skatt handlar det om 350 kr eller 29 kr i månaden. Om jag kan betala närmare 100 kr per månad för Spotify eller Netflix så kan jag ”betala” 29 kr per månad genom att gå miste om maximerad ränta på ett bundet sparkonto.

Precis som jag inledde med så är detta verkligen ingen vetenskap, hur stor buffert har du själv?

 

/ Nicklas

Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. En investering i värdepapper/fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet. Avkastningen kan också öka eller minska på grund av förändringar i valutakursen. Vi reserverar oss för eventuella fel i aktie- och fondinformationen som lämnas på denna sida.

Relaterade inlägg