Undvik de psykologiska sparfällorna

Lär känna dina tankevurpor och bli en bättre investerare. Ja, psykologi påverkar våra investeringsbeslut minst lika mycket som fakta och siffror. Och tankevurporna roffar lätt åt sig av våra pengar. Här en lista på några vanliga tankefällor och hur du navigerar runt dem.

Häromkvällen hamnade jag på en middag med en person som forskar inom beteendeekonomi. Hur intressant som helst tycker jag som länge haft en förkärlek för frågor om hur psykologi påverkar våra ekonomiska beslut. För vi är ju (tyvärr?) inte så där logiska och rationella som teoretiska modeller säger att vi är. Vi är känslomänniskor och agerar och reagerar med magkänslan. Det kostar oss pengar såväl när vi shoppar på stan som när vi investerar.

Listan på psykologiska sparfällor är lång, men här en introduktion till fyra av de vanligaste och tips på hur vi kan undvika dem.

1. Övertro på tidigare pris

En vanlig fälla är att tillskriva en aktie ett tidigare pris och ha detta som referenspunkt för vad aktien minst ska kosta. Denna låsning, ofta kallad förankring (anchoring), riskerar att få oss att missa ny relevant information om bolaget.
Exempel: Du hittar ett bolag som du tror har goda utsikter och du köper aktier till kursen 100 kr. Kursen faller sedan snabbt 30 % till 70 kr. Visst det kan vara en överreaktion, men det kan också vara verkliga händelser så som försämrade framtidsutsikter, missade prognoser, felbeslut hos ledningen m.m. som ligger bakom. Du har däremot låst fast dig vid tron att aktien är värd minst de 100 kr du betalade och ser bara ett köpläge.
Undvik: genom att söka andra perspektiv och läsa flera oberoende analyser. Välj inte ut den information som passar din uppfattning ta även in information från dem som inte tror på bolaget.

2. Mental bokföring

Mental bokföring (mental accounting) kallas det när vi delar upp våra pengar i olika kategorier. Till exempel är det vanligt att dela upp sina investeringar i en högriskportfölj och en ”stabil” portfölj. Egentligen är detta samma sak som om vi bara hade en stor portfölj med många olika bolag. Nu behöver just detta inte kosta oss något, men det kan ibland bli en ekonomisk fälla.
Exempel: Du har stora summor sparat på sparkonto med noll eller mycket låg ränta trots att du har skulder som du betalar betydligt högre ränta på. Här är det ofta bättre att amortera mer på lånet och ha lite mindre pengar på sparkontot.
Undvik: genom att påminna dig själv om att 1 000 kronor är 1 000 kronor oberoende om det är lön, avkastning eller pensionssparande.

3. Confirmation bias

En vanlig fälla är att vara extra uppmärksamma mot information som bekräftar vår egna uppfattning men filtrera bort information som inte stödjer vår tes. Detta leder till vad som kallas konfirmeringsbias (confirmation bias).
Exempel: Tänk dig att du på ett aktieforum läser om en ”het” aktie som ska ge dig guld och gröna skogar. Du ger dig ut på nätet för att söka mer information, men hittar nu bara fler ”bevis” som bekräftar din bild. Informationen som går stick i stäv med din tes blundar du dock för och tar inte in.
Undvik: genom att aktivt söka efter information som motsäger din tes. Sedan kan du ställa dessa åsikter mot varandra och fatta ett mer välgrundat beslut.

4. Flockbeteende

Att vi människor älskar att följa strömmen är ingen nyhet. Det är faktiskt en överlevnadsinstinkt att reagera utifrån vad massorna säger och gör. Beteendet som kallas för flockbeteende (herd behaviour) kan vara lönsamt kortsiktigt när det kommer till sparande och investeringar. På börsen handlar ju många kortsiktiga köpbeteenden just om att leda flocken. I ett lite längre tidsperspektiv är det däremot ofta förödande för din ekonomi. Framför allt den som är sist i flocken riskerar att hamna sist när flocken vänder åt andra hållet. Köpa på toppen och sälja sälja på botten.
Exempel: När du köper fonder/aktier utgår du enbart från topplistor som ”mest köpta aktierna senaste året”. Att en aktie ligger på mest köpta-listan behöver inte alls betyda att den är köpvärd.
Undvik: genom att göra din hemläxa och läsa på innan du hoppar på den senaste trenden. Fråga dig själv, varför investerar jag i det här? Är det för att alla andra gör det, eller för att jag tror på bolaget?

Det här var fyra vanliga fällor. I nästa vecka kommer en uppdatering om andra, så som överdrivet självförtroende, förlusträdsla och spelarens felslut. Tills dess tipsar jag det här talande klippet om skillnaden mellan beteende- och vanlig ekonomi.

Känner du igen dig i några av dessa psykologiska fällor och hur undviker du dem i så fall?

/Johanna

Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. En investering i värdepapper/fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet. Avkastningen kan också öka eller minska på grund av förändringar i valutakursen. Vi reserverar oss för eventuella fel i aktie- och fondinformationen som lämnas på denna sida.

Undvik de psykologiska sparfällorna

1. Övertro på tidigare pris

2. Mental bokföring

3. Confirmation bias

4. Flockbeteende

Relaterade ämnen

Lyssna på Avanzapodden

Avanza Akademin