Bör man investera i utländska bolag?

Världen är som bekant börsnoterad men ändå har vi ett starkt Home Bias, alltså en tendens att favorisera närodlade svenska innehav i våra portföljer. Finns det ens några goda argument för att ge sig ut i den finansiella vida världen? Låt oss utforska dessa utländska jaktmarker tillsammans och försöka ta reda på svaret!

Hos oss är nära på nio av tio kronor investerade i Sverige och de flesta av dem på Stockholmsbörsen. Men allt fler hittar till utländska bolag och i takt med att courtaget kommit ned för utlandshandel så har världen aldrig varit mer tillgänglig. Faktum är att vår mest ägda utländska aktie hamnar på plats 43 om vi mäter den mot de mest ägda aktierna i Sverige. I bilden nedan får du ett hum om hur några populära utländska marknader utvecklats de senaste 5 åren, exklusive utdelning.

Ett relevant argument här är dock att kronan försvagats -40,5% under perioden mot dollarn och -17,6% mot euron. Men som alltid finns vinnare och förlorare i samtliga marknader och börsindex är snittet. Lite längre ned i blogginlägget ska vi kika på hur de svenska folkaktierna utvecklats jämfört med avanzianernas utländska guldkorn.

Varför bör man äga utländska aktier?

Det brukar sägas att man ska investera globalt för att sprida sina risker, det håller jag inte riktigt med om till fullo. Världen är redan global och Sverige är ett litet, öppet och exportberoende land som säljer sina produkter och tjänster över hela världen. Även om Sverige blott utgör mindre än 1% av de flesta globala index så syns våra bolag överallt. Dessutom har vi varit den bästa aktiemarknaden i den utvecklade världen under förra seklet, det kan man inte sopa under mattan.

Ett argument som brukar lyftas är att man ju får exponering mot andra valutor också. De flesta av oss får ju trots allt vår lön i svenska kronor likväl som att vi har våra kostnader, vårt sparande och fastigheter med mera i kronor, så det kanske inte är så dumt? Då vill jag påminna om det faktum att våra svenska bolag som sagt säljer sina produkter och tjänster i hela världen och därmed har intäkter i allehanda olika valutor. Just nu är den svenska kronan svag vilket ger stora valutavinster när försäljningen sker i annan valuta men när bolagens prestationer i kvartalsrapporterna redovisas i svenska kronor. Dessutom eldar den låga svenska kronan på vår export och lockar till sig turister likväl som utländska investerare hit. Men valuta är ett nollsummespel långsiktigt och valutavinster ses som lullull av marknaden, alltså inte kvalitativ vinst utan enbart grädde på moset.

Men varför ska man då i allsin dar investera utomlands? Ja det är en befogad fråga. Nu har jag delat min bild av varför jag inte delar den gängse synen på blott och enbart diversifiering, låt oss lyfta på denna sten och blicka lite djupare.

Home Bias är förmodligen lika vanligt på börsen som på matbordet. Vi gillar både vår husmanskost likväl som vår folkaktieportfölj med svenska nationalklenoder från mitten av 1800-talets industrialisering. Paradoxalt nog ser man ofta även svensk mat i turistparadis, såsom ”Swedish Meatballs”, rätterna finns på menyn av en anledning, det säljer. Men faktum är att vi börjat få lite fler livsmedel som är Asien-influerade likväl som tacohyllan i matbutiken och vi börjar köpa allt mer utländskt på börsen. Kan detta vara en gryende trend?

Jag hör ofta många argumentera för att de äger svenska aktier men inte riktigt vågar köpa utländskt, det låter avancerat och så duktiga menar de ofta inte att de är ännu. Att klicka hem en vara från Amazon i Tyskland eller att använda sin iPhone, Netflix-abonnemang eller köpa skor från Adidas går dock desto enklare. En mycket stor del av de varor och tjänster vi använder i vår vardag kommer från utländska börsnoterade bolag. Inte sällan älskar vi dessa produkter och tjänster, det borde vara en liten hint om att vi kanske också borde fundera kring om vi inte bör bli delägare i bolagen.

Globalt finns det ungefär 70 000 olika bolag och faktum är att våra allra största börsbolag i Sverige är rätt små i ett internationellt perspektiv. Som jämförelse kan sägas att vart och ett av bolagen Microsoft, Apple och Amazon tingar ett högre börsvärde än alla Stockholmsbörsens 379 aktier tillsammans, alltså mer än hela Stockholmsbörsen.

Olika börser har olika karaktäristika och i Sverige har bank- och verkstadsindustrin en stor tyngd i vårt börsindex. Nära på halva börsen i termer av OMXS30 utgörs nämligen av bolag från de två branscherna. I USA utgörs S&P 500 som är de 500 största börsbolagen av nära på en fjärdedel techbolag. Branscherna informationsteknologi, hälsovård och finans utgör halva börsindexet. Det är av denna anledning som jag inte går över ån efter vatten utan efter saft. Det finns helt enkelt spännande bolag som är noterade på utländska börser. Det är de spännande bolagen jag vill åt, inte ”riskspridningen” per se. Alla kanske inte tänker på att AstraZeneca är primärnoterat i Storbritannien, ABB i Schweiz likväl som Fenix Outdoor (Kånken, Fjällräven m.m.) eller det faktum att vår svenska exportsuccé Spotify är listat i New York på NYSE.

Svenska folkaktier eller avanzianernas utländska favoriter?

De svenska folkaktierna utgörs av de 10 mest populära svenska aktierna i våra portföljer (källa: Euroclear). Faktum är att 100% av aktierna ingår i OMXS30, vi favoriserar alltså nationalklenoderna. Men finns det fog för att bli en finansiell globetrotter?

Telia är ohotad etta med närmare en halv miljon ägare, följt av Ericsson på 414 867 ägare, det vanligaste finansiella sambohushållet i våra portföljer. Den som investerade totalt 100 kronor i dessa två bolag i juni 2000 har åtminstone kvar 70 kronor idag, jämfört med börsen som förräntat dem till 236 kronor. Har du istället köpt hela korgen av dessa 10 folkaktier så har du fått en avkastning senaste 5 åren på +24,75 % eller +4,5 % om året inklusive återinvesterad utdelning. De 10 mest ägda utländska aktierna hos oss, som dessutom har 5 års historik, har istället gett hela +140 %. Dollarn har dock stärkts +40,5% senaste 5 åren men det är inte hela förklaringen. Dessa aktier har alltså gett en årlig avkastning på +19,13 %.

Här är de 10 mest ägda svenska aktierna – Folkaktieportföljen helt enkelt:

De svenska folkaktierna (källa: Euroclear)

Här är de 10 mest ägda utländska aktierna hos oss – Avanzianernas utländska favoriter:

Vilka aktier tillhör de utländska vinnarna?

För inspirations skull kan det ju vara trevligt att reflektera kring vinnarna de senaste 5 åren på de olika marknaderna. Oavsett hur börserna utvecklats så finns ju guldkorn på varje respektive marknad. Det bästa av allt är ju att de kompletterar varandra då vissa verksamheter inte finns i Sverige på Stockholmsbörsen och vice versa. Det bästa av världar hade ju varit att hitta några guldkorn i varje enskild marknad för att därefter sitta och ruva på den portföljen länge. Men nu är det ju inte riktigt så enkelt, men låt oss titta på topp 5 aktier senaste 5 åren i varje land:

USA

Nvidia
+772 %
Abiomed
+634 %
Take Two Int.
+477 %
Nisource
+469 %
MSCI
+434 %

Danmark

Genmab
+493 %
Ambu
+427 %
DSV
+290 %
SimCorp
+287 %
Royal Unibrew
+228 %

Norge

NEL
+671 %
Kitron
+489 %
Tomra
+433 %
SalMar
+408 %
Grieg Seafood
+399 %

Finland

Neste
+553 %
Elisa
+170 %
UPM-Kymmene
+152 %
Kesko
+151 %
Valmet
+129 %

Tyskland

Wirecard
+402 %
Adidas
+397 %
Deutsche Boerse
+165 %
SAP
+94 %
Allianz
+90 %

Frankrike

LVMH
+266 %
Kering
+220 %
STMicroelectronics
+206 %
Airbus
+185 %
Safran
+182 %

Min key takeaway är att världen är börsnoterad och att du bör vara agnostiskt inställd till vilket land eller börs ett bolag är noterat på. Det kan självfallet finnas faktorer att ta hänsyn till men det bör inte hindra dig från att leta guldkorn utanför Sveriges gränser. Oavsett bransch så är konkurrensen global och vad är det som säger att det svenska alternativet alltid kommer vara bäst i klassen? Jag tror inte speciellt många reflekterar över att Netflix är från USA, Viaplay från Sverige, Adidas från Tyskland och Nike från USA om du är på jakt efter ett streamingabonnemang eller ett par joggingskor (eller för den sakens skull att dina Converse ägs av Nike). Ibland finns det faktiskt inte ens svenska motsvarigheter.

Olika länder och börser har olika karaktäristika såsom bank och verkstad i Sverige eller techbolag i USA. Inte sällan hör man kritiska röster mot dessa teknikbolag med ”svindlande värdering” men då ska man komma ihåg potentialen också, det är alltid en balansgång och analysen är din att göra. Det är en ny ekonomi och den är dessutom digital. Alldeles oavsett om det handlar om att bolagets tjänst eller produkt är digital eller om det är ett gruvbolag vars maskiner och utrustning kommer att behöva bli allt mer digital. Med 5G och Internet of Things suddas kanske till och med den distinktionen bort?

Det föds 130 miljoner bebisar globalt varje år. De föds in i en digital värld med internet, de har aldrig levt i en offline tid. För dem kommer det vara en självklarhet men vi ska också komma ihåg att blott varannan människa på planeten har tillgång till internet idag. Vi har både megatrender och strukturell tillväxt att investera i likväl som en hållbarhetstrend som ruvar på sina egna vinnare, inte sällan finns de utanför Sveriges gränser och många tänker inte ens på vilket land en digital produkt eller tjänst kommer ifrån… leta utomlands!

Psst.. här är ett knippe tips och råd för dig som vill komma igång och handla utländska aktier

Utländsk avkastning på dig!
Nicklas

Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. En investering i värdepapper/fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet. Avkastningen kan också öka eller minska på grund av förändringar i valutakursen. Vi reserverar oss för eventuella fel i aktie- och fondinformationen som lämnas på denna sida. Åsikter och slutsatser som framkommer i bloggen är skribentens egna och skall inte ses som investeringsråd och/eller åsikter från Avanza.

Bör man investera i utländska bolag?

Varför bör man äga utländska aktier?

Svenska folkaktier eller avanzianernas utländska favoriter?

Vilka aktier tillhör de utländska vinnarna?

Relaterade ämnen

Lyssna på Avanzapodden

Avanza Akademin