Dataspel i ny era: Från fysiska lådor till virtuella universum

Jag tänker ibland tillbaka på 1997, min första dataspelskonferens. Det var på den gamla onda tiden, då spelutveckling inte var en särskilt lukrativ bransch. All distribution var fysisk och förläggare, men framför allt detaljhandeln, hade all kundkontakt och därmed det mesta av makten. På så sätt fångade alla andra än spelutvecklarna det mesta av kassaflödet.

Tiderna förändras

Dataspelsbolagen sågs under lång tid som en riktig skitsektor. Volatila vinster gavs ensiffriga PE-tal. Piratkopiering adderade till eländet. Trots det kämpade många kreativa själar på, inte minst i Sverige. Digital distribution och Steam-plattformen gjorde det möjligt för utvecklare att nå ut till en större publik och ökad digitalisering möjliggjorde direktkontakt med utvecklarnas fans. Det blev möjligt att bygga ett mindre grundspel och följa upp med så kallade DLC (downloadable content) över tiden. Därmed kunde branschen sprida sina kostnader över tiden, öka intäkterna drastiskt och mångdubbla kassaflödet.

En förändrad bransch, med bolag som växer kraftigt och uppvisar kassaflöden man aldrig tidigare sett, mjukade successivt upp investerares tidigare så kritiska attityd till dataspel. Vi ser nu att Covid-pandemin rubbade balansen i branschen och gav en artificiell ”boost” till konsumentefterfrågan under 2020. Efter pandemins slut har konsumentbeteendet normaliserats. Med större utbud, högre budgetar och en kräsnare konsument ökar riskerna för varje givet spel. Samtidigt har kapitalkostnaderna ökat i takt med högre räntor. Investerares entusiasm har återigen förbytts till skepsis. Många investerare som var sena in i branschen har bränt sig, vilket ytterligare påverkat sentimentet.

Annons

Dags att leta gröna skott i branschen?

Med detta som bakgrund åkte vi under augusti till Köln för årets Gamescom, världens troligen största dataspelsmässa med upp mot en halv miljon besökare. Har vi haft en närmast biblisk cykel av sju feta år och är vi nu inne i sju år av elände? Ska vi återigen tänka på dataspel som en ”skitsektor” eller är det dags att tänka konstruktivt och leta efter gröna skott i branschen?

Budgetar verkar i flera fall fortfarande vara mycket ambitiösa, inte minst från asiatiska spelutvecklare som försöker slå sig in i västvärlden. Samtidigt påpekade flera dataspelsutvecklare att en stor andel av de mest populära spelen på Steam är producerade av mindre team runt 10 personer. Ett stort och starkt IP eller inte, det viktiga är att göra bra spel! I slutändan innebär det att vi måste bedöma den kreativa kraften hos spelutvecklaren och verkshöjden i vad de skapat.

Hur tänker vi som investerare?

Som investerare i dataspelssektorn har vi fått spela oss igenom flera banor: Att undvika dagsländor, lära oss skönheten i expansioner som låter spel leva mycket längre än vi tidigare sett, agera som ankarinvesterare i bland annat Embracer och i Avanza World Tech by TIN att sedan fondens födelse göra Nintendo och Take-Two Interactive till långsiktiga kärninvesteringar. Den sista banan, att rätt navigera en miljö av högre räntor och alltför ambitiös expansion, spelade vi inte optimalt. Med det sagt tror vi inte att branschen permanent ska gå in i en ny istid. Det är troligare snarare dags att se konstruktivt på fler bolag i sektorn.

10 största innehaven i Avanza World Tech by TIN

1. Microsoft
2. Nintendo Co Ltd
3. Salesforce
4. Adobe
5. Take-Two Interactive Software
6. Straumann Holding AG
7. Novo Nordisk B
8. Edwards Lifesciences
9. TEAMVIEWER SE INH O.N.
10. Veeva Systems A