Drömmen om tidig pension – när kan du sluta jobba?

Många drömmer om en tidig pension. Men vad krävs egentligen för att kunna skriva det där absolut sista out-of-office-meddeladet? Oavsett om du vill checka ut långt i förväg eller bara gå några år tidigare gäller det att ha bra framförhållning. Här går vi igenom ett par smarta tips på hur du lyckas nå din sista after work lite snabbare. 

1. Hur mycket vill jag spendera varje månad?

För att ta reda på när du kan sluta jobba behöver du ta reda på hur mycket du vill spendera varje månad. Ett sätt att besvara frågan är att dela upp den i två delar:

1. Vilka utgifter har jag idag?
2. Tror jag att jag kommer ha en annan utgiftsnivå i framtiden?

Låt säga att jag har en inkomst på 35 000kr. Du får jag ut ca 26 000 kr efter skatt. Följer jag tumregeln att sätta av 10% av min disponibla inkomst till sparande, sparar jag alltså 2 600 kr/månad. Kvar efter skatt och sparande är därför 23 400kr/månad, vilket då är min nuvarande utgiftsnivå.

TIPS: Enklaste sättet att ta reda på din disponibla inkomst är helt enkelt att kolla i dina senaste lönespecifikationer eller se hur mycket lön som betalas in på ditt bankkonto. Har du inte tillgång till det kan du räkna ut din lön efter skatt här.

Nästa fråga handlar om huruvida jag tror att jag i framtiden kommer ha högre eller lägre utgifter. Här avgör sådant som om man tror sig flytta till en billigare bostad, om man har barn som är på väg att flytta ut o.s.v. Eller så planerar man kanske att använda all sin nyvunna lediga tid till att resa och utforska världen, något som sannolikt skulle öka kostnaderna.

Du behöver också ta höjd för lägre pensionsutbetalningar. Om du till exempel har en lön före pension på 28 000 kronor kommer du vid 65 års ålder att få en pension på 17 000 kronor i månaden. Om du istället väljer att sluta jobbet vid 63 års ålder kommer du att få en pension 14 900 kronor i månaden. Dessutom får du en högre skatt eftersom pension beskattas på ett annat sätt än lön. Du kan läsa mer om detta på minpension.se där du också kan testa hur mycket du får i pension vid olika åldrar.

Till sist behöver du ta höjd för en stigande inflation. Riksbanken har som mål att inflationen ska ligga på två procent per år men ofta varierar den både över och under denna nivå. Likaså kan kapitalskatter komma att förändras i framtiden vilket också kräver en viss marginal i dina antaganden.

2. Hur mycket kapital behöver jag?

Ett sätt för att ta reda på hur mycket kapital du behöver för att kunna sluta jobba är att använda sig av fyraprocentregeln. Den innebär att du har goda chanser att kunna leva på ditt sparkapital i minst 30 år om du årligen gör av med en summa som är max fyra procent av ditt samlade kapital. Du kan själv räkna ut hur mycket du totalt behöver spara (=y) genom formeln y=x/0,04 där x = det du planerar att göra av med årligen.

Om du till exempel räknar med att göra av med 26 000 kronor i månaden blir det 320 000 kronor om året. Då behöver du spara ihop till ett kapital på 8 miljoner kronor (320 000/0,04 = 8 000 000).

Tänk på att de belopp du räknat fram är i dagens värde och kanske kommer att behöva vara högre till följd av en stigande inflation. Om du bestämt dig för 320 000 kronor som lämplig pott att spendera under ett år behöver du alltså till år två beräkna 320 000*1,02=326 400 kronor. Året därpå behöver du också justera för inflationen det vill säga 326 400*1,02=332 928 osv. Det sannolika är dock att dina inkomster också ökar.

3. Hur lång tid kommer det ta för mig att spara ihop det jag behöver?

Tiden att nå sparmålet beror på hur mycket man redan sparat ihop, hur mycket man avser spara i framtiden samt vilken avkastning man förväntar sig. Utifrån dessa tre faktorer går det sedan att räkna ut hur länge man behöver spara för att nå målet. Ett verktyg på vägen är Avanzas sparkalkylator där du kan testa olika sparsummor, avkastning och tidshorisont.

Om du, till exempel, redan har 200 000 kronor och antar en genomsnittlig årlig avkastning på sju procent. Då skulle det, med ett månadssparande på 2 400 kronor ta 39 år att komma upp till de 8 miljoner du behöver för att kunna göra av med 320 000 kronor om året.

 

39 år känns kanske lite långt bort. Då kan du i sparkalkylatorn laborera runt och prova lite andra antaganden. Till exempel skulle det med samma avkastning ”bara” ta 31 år om du istället lyckas spara 5 000 kr/mån. 26 år vid ett månadssparande på 8 000 kr/mån.

Det här är såklart bara uppskattningar, men ger ändå en hint om ungefär vad som krävs. För att vara på den säkra sidan är det bra att vara lite försiktig i sina antaganden om avkastning per år och ta i lite extra för hur mycket man behöver per år. Det är alltid roligare att bli positivt än negativt överraskad.

Några slutord

Dessa tips innehåller flera förenklingar. Inflation och förändring av skattenivåer är två exempel som jag nämnt övergripligt. Jag har inte heller räknat med framtida avkastning på det kapital som står kvar på börsen samt utdelningar. Här kan du läsa ett blogginlägg av min kollega Johanna om hur mycket som krävs för att försörja sig på utdelningen från sina värdepapper.

Se gärna detta inlägg som en inspiration till vidare läsning och att det faktiskt är möjligt att förverkliga en dröm.

Lycka till!

/Moa

Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. En investering i värdepapper/fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet. Vi reserverar oss för eventuella fel i aktie- och fondinformationen som lämnas på denna sida. Åsikter och slutsatser som framkommer i bloggen är skribentens egna och skall inte ses som investeringsråd och/eller åsikter från Avanza.

Relaterade inlägg