Hur mycket pengar bör man ha i buffert?

Vi upplever onekligen en annorlunda tid just nu och risken för oförutsedda kostnader har ökat. Just frågan kring hur stor buffert man bör ha engagerar många, men hur stor buffert behöver man egentligen? Låt oss resonera lite kring det.

Varför behövs en buffert egentligen?

Innan vi kommer fram till hur mycket pengar som bör finnas i ens buffert så kanske vi ska fundera kring varför en buffert behövs överhuvudtaget. Alla har en ekonomi att förhålla sig till, vare sig man vill eller ej. Ordet ekonomi kommer från grekiskan ”oikos” (οίκος) och ”nomos” (νόμος ) vilket betyder ”hus” och ”regler”. Det kan översättas till hushållningsregler, vilket passar bra då ekonomi handlar om hushållning med begränsade resurser. De flesta av oss har inte obegränsat med pengar utan måste hela tiden fördela våra begränsade resurser dit de gör mest nytta. Vad vill jag köpa? Vad ger mig mest nytta och glädje? De flesta av oss gör en sådan övervägning hela tiden, automatiskt utan att tänka på det, detsamma gäller godisskålen på fredagskvällen. De godaste pralinerna ryker först och de minst uppskattade finns kvar till på lördagen.

Syftet med en buffert är att skydda sin ekonomi mot oväntade utgifter såsom den där tandläkarräkningen, restskatt eller kanske rentav en situation där du i dessa Omikrontider står utan jobb. Dessutom gör en buffert att risken för att behöva nalla pengar från målsparandet eller ditt långsiktiga sparande minskar. Att behöva sälja av aktier eller fonder från ditt långsiktiga sparande för att betala tandläkaren är inte särskilt roligt, speciellt om du tvingas sälja av efter en bredare nedgång på börsen, som vi nu haft.

Annons

En buffert gör dessutom att du slipper ta lån eller använda kreditkort med effektiva räntor som inte sällan uppgår till 15-30% för att betala de oförutsedda kostnaderna. Räntor på de nivåerna gör att skulden växer i snabb takt. Dock finns ett flertal kreditkort med räntefri kredit i 30–60 dagar som jag vet att många använder sig av. Nollställer du skulden inom den perioden så innebär det ju alltid att du använder den räntefria krediten, men det förtar inte nyttan med en buffert.

Även fast vi normalt sett får lön månadsvis så vet nog de flesta av oss att oförutsedda kostnader inte brukar ha hyfs att fördelas jämnt under året, i samband med lön. En buffert ger ett effektivt botemedel mot risk för finansiellt magont. Alldeles för många går runt och oroar sig för ekonomiska frågor, helt i onödan.

Hur mycket pengar bör jag ha i buffert?

Ekonomi är ingen exakt vetenskap så dessvärre finns ingen naturlag som kan ge oss vägledning. Istället handlar det om din specifika situation och hur stor trygghetskänsla du vill känna. En vanlig tumregel brukar vara motsvarande 1-3 månadslöner och i detta blogginlägg argumenterar jag för att åtminstone 50 000 kronor kan vara ett rimligt riktmärke. Storleken på bufferten beror dock helt på din unika situation. Nedan listar jag några punkter som gör att du kan nöja dig med lite mindre, eller kanske behöver lite större buffert:

Faktorer som talar för mindre behov av buffert

Ensamhushåll eller dinkisar (dual income no kids)
Låga fasta kostnader

Faktorer som talar för större behov av buffert

Äger hus/radhus
Äger fritidshus
Har ett eller flera barn
Äger ett eller flera fordon
Har husdjur
Mindre ”säker” anställningsform såsom frilans

Ett sätt att fundera kring storleken på buffert kan vara att dra sig till minnes tidigare oförutsedda kostnader. Har du någon gång hamnat i en situation där en större oförutsedd kostnad slog ned som en blixt från klar himmel? Hur löste du det då? Om du haft turen att slippa det så kan du ändå fundera kring vilka kostnader som skulle kunna dyka upp. Det skulle kunna vara ett tak som börjar läcka vatten, en vattenskada som legat och grott, växellådan i bilen som rasar eller något helt annat.

Det viktigaste är att börja spara till en buffert. Även om jag menar att 50 000 kronor kan vara ett klokt riktmärke så är det viktigt att komma ihåg att det bästa sparandet är det som blir av. Varje resa börjar med ett första steg och oavsett hur mycket du kan avvara så kommer det leda till en större buffert än du hade innan. Fortsätt att spara så mycket du klarar av, nästa månad ökar bufferten ännu mer. Snart har du byggt upp en betryggande buffert och fått en god ekonomisk magkänsla på köpet.

Din buffert bör växa i takt med din ekonomi

I takt med att din ekonomi växer så bör även din buffert göra det. När du går från ett singelhushåll boendes i hyresrätt till hus, familjebildning, fritidshus, barn, bil(ar) och husdjur så ökar även försörjningsbördan och potentiella oväntade kostnader. Ett sätt att tänka kan vara att räkna ihop hur mycket det kostar månatligen att driva runt hushållet och därefter bestämma sig för att ha motsvarande ett antal månaders omkostnader i buffert. Syftet med bufferten (i min mening) är ju att skydda mot oväntade kostnader men hushållets fasta omkostnader är väl allt annat än oväntade, kan man tycka. Men det är inte fel att använda den metoden för att komma fram till en rimlig nivå på buffert. Det finns ju även en risk för arbetslöshet och om än det finns a-kassa så kanske ändå inkomsten går ned medan den fasta kostnadsmassan består.

En större och mer komplex ekonomi innebär fler rörliga komponenter och bör vägas upp av en mer tilltagen buffert helt enkelt.

Hur kan jag förbättra min buffert?

Se först till att ha en ekonomi i balans, alltså att du mättar munnen efter matsäcken. Täcker dina inkomster alla dina utgifter eller blir det för mycket månad kvar i slutet på lönen som du väger upp med att använda kreditkort? Om din ekonomi inte balanserar så är det klokt att sätta sig ned och göra en budget. Den behöver inte vara avancerad men skriv ned vad hushållet har för inkomster och utgifter. Vissa utgifter är relativt fasta såsom hyra/avgift, försäkringar, räntekostnad på bolån m.m. men sen finns även rörliga kostnader såsom kläder, restaurangbesök och nöjen som kan anpassas. Vilka utgifter kan du minska utan att du upplever att din livskvalitet minskar? Rada upp utgifterna i storleksordning, de som kommer först gör ju störst skillnad för din ekonomi om de kan tas bort.

Vid sidan av att öka din buffert så är det även klokt att minska dina eventuella skulder, såsom blancolån och kreditkortsskulder. När de är borta så ökar kassaflödet i hushållet, du får alltså mer pengar kvar efter att alla fasta kostnader är betalda när skulder med amortering och räntekostnader är ett minne blott. Fundera kring vad du har för tillgångar i hushållet och hur dessa är finansierade. Titta på samtliga lån och börja betala av på de som tingar högst ränta. Helst simultant samtidigt som du bygger buffert.

Det kan även vara klokt att se över ditt försäkringsskydd. Syftet med försäkringar är ju att skydda ekonomiska värden och ibland kan det vara klokt att betala en försäkringspremie för att skydda ett större värde. Att ha hemförsäkring (med bostadsrättstillägg om det är en brf), sjukförsäkring, livförsäkring eller kanske drulleförsäkring har såklart sina fördelar. Att ha en buffert är viktigt men att skydda ekonomiska värden i hushållet som, om det vill sig illa, snabbt kan dränera bufferten är minst lika viktigt.

Bör jag har något sparande utöver buffert?

Din buffert skyddar även ditt övriga sparande i hushållet. Kanske har du ett målsparande för en resa med vänner eller familj eller ett långsiktigt sparande på börsen. Om du har en buffert som tål lite stötar så skyddar den mot att behöva nalla i den långsiktiga syltburken. En buffert karaktäriseras av ”håll tätt bakåt” och minska finansiellt magont medan ett långsiktigt sparande mer handlar om ”full fart framåt” och leva livet till fullo. Alltså få ut mer av livet och få råd med dina drömmar, mål och visioner.

Så sparar andra hos oss

Om du inte redan har ett långsiktigt sparande idag men är nyfiken på att komma igång så kan jag rekommendera dig att spana in hur andra sparar. På den här sidan har vi listat de populäraste sparmålen hos oss – och vilka aktier och fonder som är populärast i olika åldrar.

Är du nyfiken på att komma igång med ett buffertsparande så erbjuder vi ett flertal olika sparkonton. Men det kan även vara klokt att ha en del av bufferten på ett vanligt sparkonto som du kommer åt omedelbart, såsom hos tandläkaren om plånboken gapar tom. Vill du veta hur jag resonerade när jag arbetade som rådgivare på storbank? I så fall tycker jag att du ska läsa blogginlägget ”Så får du svart bälte i hushållsekonomi”.

Allt gott,
Nicklas

Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. En investering i värdepapper/fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet. Avkastningen kan också öka eller minska på grund av förändringar i valutakursen. Vi reserverar oss för eventuella fel i aktie- och fondinformationen som lämnas på denna sida. Åsikter och slutsatser som framkommer i bloggen är skribentens egna och skall inte ses som investeringsråd och/eller åsikter fraån Avanza.