Bubblorna som sprack – vad du kan lära av historien
I detta inlägg får du lära dig om några historiska spekulationsbubblor och hur du lär dig att undvika sådana i framtiden.
Bubblor kommer och går
Det som gör mitt jobb så roligt och spännande är att finansmarknaden är helt oberäknelig. Vi tror att vi har koll på de styrande fundamenten och förväntar oss en viss utveckling men så inträffar något oväntat och allt ställs på ända. Det handlar ofta om att en viss del av finansmarknaden dragit iväg i utveckling eller pris. Lyckligtvis handlar det oftast om förändrade förutsättningar som leder finansmarknaden framåt. Men ibland skapar utvecklingen bubblor som spricker vilket kan få förödande konsekvenser för såväl sparare som skattebetalare.
För att minska skadliga effekter för konsumenter och samhället i stort omgärdas finansmarknaderna av omfattande regelverk. Men de regelverk vi i dag har att förhålla oss till återspeglar de erfarenheter vi drog från de bubblor och finansiella kriser som redan varit. Och är det en sak vi kan vara säkra på är det att nästa finansiella kris inte kommer att bli som den senaste.
Annons
Bubblor och finanskriser
En bubbla uppstår när priset på en tillgång (till exempel bostäder, tulpanlökar eller handelsbolag) blir mycket högre än sitt riktiga värde och över tid inte är uthålliga. Ofta har prisuppgången föregåtts av spekulationer. När bubblan väl spricker säljs tillgången snabbt och priset sjunker dramatiskt. Det är heller inte ovanligt att det också sker spekulation i själva nedgången vilket ytterligare stärker dramatiken.
Hur pass stor skadan blir när en bubbla spricker beror helt på hur många personer som varit del i den och vilken tillgång det är som utgjorde bubblan. Ett exempel är den svenska fastighetsbubblan under 1980-talet som kan ha förstärkt bankkrisen som inträffade under början av nittiotalet. Under krisen gick ett stort antal företag inom fastighets- och finansbranschen i konkurs, hela det finansiella systemet var satt under en enorm press och arbetslösheten skenande. Bostadspriserna sjönk till botten och räntorna var skyhöga. Sverige gick in i en djup lågkonjunktur som tog flera år att ta sig ur genom stram finanspolitik och kraftiga nedskärningar.
Ett annat exempel är den amerikanska subprime-bubblan som utlöste den internationella finansiella och ekonomiska krisen 2007-2009 med förödande konsekvenser för många länder runt om i världen.
Det finns som sagt en mängd olika typer av bubblor och här går jag igenom några av de mest kända.
Tulpanbubblan
En av de första, och kanske också mest mytomspunna bubblorna, är Tulpanmanin som drabbade Nederländerna under 1630-talet. Tulpaner blev en statussymbol och värdet steg till skyhöga nivåer. Ibland nämns ett pris på en enskild lök motsvarande vad ett litet hus i centrala Amsterdam kostade då.
Det uppstod en marknad för tulpanlökar där hugade köpare kunde handla med hävstång genom olika former av derivatkontrakt. Men lika snabbt som bubblan växte fram, lika snabbt sprack den. Mängder av tulpanspekulanter, som belånat sig i tron om att just deras tulpanlök skulle vara mer värd i morgon, blev utblottade. När bubblan spruckit hade de vare sig hem eller besparingar kvar utan bara höga lån och några, nu värdelösa, tulpanlökar i sin egendom.
Söderhavsbubblan
Inte långt efter att tulpanbubblan spruckit i Nederländerna växte en ny spekulationsbubbla fram i början av 1700-talet. Denna gång i Storbritannien där ett brittiskt handelskompani, South Sea Company, stod i centrum. Storbritannien hade blivit utlovad rättigheter till handel med de spanska kolonierna i Sydamerika. Många investerare hoppades på en blomstrande framtid för brittisk handel och köpte därför aktier och statligt garanterade obligationer i South Sea Company. Från januari år 1720 steg värdet på bolaget med över 800 procent på fem månader. Pengarna som flödade in användes av den brittiska staten till att återbetala statsskulden.
De brittiska rättigheterna till handel blev dock inte lika generösa som man trott. Samtidigt inträffade en finansiell kris i Europa vilket sammantaget förmodligen bidrog till att värdet på aktierna i South Sea Company sjönk kraftigt. I september var uppgången nästan helt utraderad. Många småsparare blev utblottade och social oro spred sig i landet samtidigt som antalet självmord ökade kraftigt.
IT-bubblan
Under slutet av 1990-talet skedde en dramatisk uppgång i framför allt teknik-aktier, främst bolag som fokuserade på mobiltelefoni och internet. Det fanns en tilltro till de växande bolagens framtida potential och mindre fokus lades på att analysera deras bakomliggande förutsättningar att vara stabila över tid. Mellan januari 1998 och februari 2000 steg det tekniktunga Nasdaq-indexet med 206 procent då bubblan nådde sitt max. När bubblan sen sprack sjönk indexet snabbt och hade i mars 2000 gjort en nedgång på 59 procent jämfört med ett år tidigare. Världens börser drogs med i fallet, däribland Stockholmsbörsens index OMXS30 som mellan åren 2000-2002 i genomsnitt föll med 24,5 procent per år.
Vad som orsakade bubblan är fortfarande omdebatterat. Att det blev billigare att handla med aktier är en förklaring, begränsade möjligheter att blanka och att en stor mängd aktier från nyintroduktioner frigjordes varpå bubblan sprack är en annan förklaring.
Vad kan vi lära av historien?
Det är lätt att bli nedslagen när man läser om bubblor och finanskriser men faktum är att börsen historiskt haft en stigande trend. Nedan diagram visar Stockholmsbörsens index för de 30 största bolagen (OMXS30) från år 2000 till och med 2020 vilket också fångar upp både IT-bubblan och den senaste finanskrisen. Trots kraftiga nedgångar ser vi alltså att börsen historiskt har stigit, ett försiktigt antagande är sju procent per år.
Så hur kan du dra nytta av detta utan att råka ut för en bubbla?
Sprid din risk
Vad som utmärkt de personliga tragedier som uppstått när bubblorna jag gått igenom ovan spruckit är ett alltför ensidigt innehav och därmed också för högt risktagande. För att undvika detta bör du istället ha cirka 10-15 aktier från fem till sex olika branscher för att få en sund risknivå.
Spara långsiktigt
Som vi har sett kan börsen både stiga och sjunka och du behöver därför låta sparandet ta lite tid för att skapa de bästa förutsättningarna – minst fem år. Om man har för bråttom riskerar man att ta överilade beslut. Investera bara pengar som du inte behöver inom fem år och bara i sådant som du tror långsiktigt på.
Förstå vad du köper
Många av de bubblor vi har gått igenom har vuxit genom att många sparare investerat i tillgångar som de inte förstått fullt ut. Som sparare möts man ofta av olika investeringstips eller så kanske man vill ta del av en kraftig kursrusning. Men historien har lärt oss att detta inte är det effektivaste sättet att bygga upp ett sparande eftersom man därför inte får grepp om riskerna. Var därför noggrann när du ska göra en investering och säkerställ att du förstår fullt ut vad du köper.
Var aktivt passiv
Det finns ett uttryck som heter time in market beats timing the market och betyder helt enkelt att det är bättre att vara exponerad mot börsen över tid, istället för att försöka hoppa från tuva till tuva och tajma marknadens rörelser. Ett effektivt sätt för att göra just detta är att använda sig av månadssparande. Då kommer du att investera både i uppgång och nedgång och sprider också riskerna över tid. Här kan du enkelt starta ett månadssparande.
Håll känslorna i styr
Vår hjärna är inte utformad för att hålla på med investeringar och det är lätt att övermannas av både rädsla, panik och girighet. Men var tydlig mot dig själv med vad du vill få ut av ditt sparande, läs på ordentligt om tillgången du vill investera i, sprid risken och var långsiktig. Då är det enklare att parera starka känslor som kommer.
Om du vill läsa mer om:
- Hur man undviker de vanligaste misstagen på börsen kan du läsa här.
- Hur börspsykologi fungerar och hur du kan överlista dina känslor kan du läsa här.
Lycka till med ditt sparande!
Moa
Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. En investering i värdepapper/fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet. Vi reserverar oss för eventuella fel i aktie- och fondinformationen som lämnas på denna sida. Åsikter och slutsatser som framkommer i bloggen är skribentens egna och skall inte ses som investeringsråd och/eller åsikter från Avanza.