Så börjar du spara i fonder

Av Johanna Kull

09 jan 19

Share

Att sätta ihop en bra och långsiktigt hållbar fondportfölj är inte svårt. Det räcker med att ha koll på ett par enkla byggstenar. Här går vi igenom tre steg för hur du snabbt och smidigt skaffar dig ett första klassens fondsparande. 

”Du som jobbar med ekonomi, vilka fonder ska jag spara i”? Så lyder en inte alltför ovanlig fråga i min umgängeskrets. Som jag tyvärr inte svarar på. Jag varken kan eller vill säga/gissa exakt vilken fond som kommer gå bäst kommande året. Något jag däremot gärna hjälper till med, det är hur man bygger upp en bra fondportfölj. Att sätta ihop en passande fondportfölj gör man bäst i tre steg. Först och främst ska du välja typ av fond som passar, d.v.s. räntefond, blandfond, aktiefond eller en kombination. Sedan vilken inriktning fonderna ska ha och sist men inte minst specifika fonder inom de olika kategorierna.

1. Hitta balansen

För att hitta rätt balans mellan aktie- och räntefonder är tipset att fråga dig själv vilken tidshorisont du har. Alltså när du ska använda pengarna. Ju längre bort i tiden det är, desto högre risk kan du ta. Ska du spara till pensionen under en trettioårsperiod är sannolikt 100 procent aktiefonder det bästa valet. Ska du däremot bara spara i tre till fem år, är en försiktig blandfond eller en kombination av en korträntefond och aktiefond det naturliga valet. En enkel tumregel för aktievikten, det är att subtrahera 110 från din ålder. Är du 30 blir alltså aktieandelen 80%, är du 40, 70 procent o.s.v. Det här är såklart inget facit, men i alla fall nått att förhålla sig till.

2. Sprid ditt sparande över hela världen

När du hittat rätt balans mellan aktie- och räntefonder är det dags att välja vilken typ av fonder du ska fylla portföljen med och vilken vikt de bör ha. En bra portfölj innehåller fonder som kompletterar varandra. Det finns alltså ingen anledning att ha fem olika Sverigefonder. De kompletterar inte varandra alls. En Sverigefond, en globalfond och en tillväxtmarknadsfond innehåller däremot helt olika bolag. Det kan också vara intressant att lägga till en eller ett par spetsfonder, till exempel en branschfond som investerar i någon sektor du kanske är särskilt intresserad av. Kom dock ihåg att en smalare fond i regel innebär högre risk. Därför bör du alltid ha den största delen av ditt sparande i bredare fonder. Den exakta fördelningen mellan olika fonder måste du komma fram till själv och inte heller i det här fallet finns något facit, men kom ihåg – ju smalare fond, desto högre risk.

3. Välj specifika fonder

När du hittat rätt balans mellan aktier och räntor är det dags att välja specifika fonder. Alltså vilken av alla hundratals Sverige- eller globalfonder du ska välja. Här finns det tre grundläggande parametrar som nästan alltid brukar användas när vi utvärderar en fond. Det är historisk avkastningrisk och kostnader. Med historisk avkastning menas hur väl fonden har presterat i jämförelse med andra fonder i samma kategori. Såklart är det den framtida avkastningen vi egentligen är intresserad av, men den är ju okänd. Så även om historiken inte ska ses som ett facit ger den i alla fall värdefull information om hur fonden har lyckats hittills. Hur väl fonden har lyckats inom sin kategori har också att göra med vilken risk den tagit. Det räcker inte med att den lyckats marginellt bättre, men tagit väldigt mycket större risk än andra fonder. Då har du inte fått betalt för den högre risken. Därför brukar man prata om riskjusterad avkastning. Det handlar trots allt om att få så hög avkastning som möjligt, till så låg risk som möjligt. Här är det viktigt att man jämför fonder inom samma kategori. Sverigefonder med Sverigefonder, USA-fonder med USA-fonder och så vidare – äpplen med äpplen, helt enkelt. Förutom den historiska riskjusterade avkastningen, är vi också nyfikna på fondens prislapp. När du sparar i fonder betalar du till skillnad från aktiehandel inget courtage, alltså ingen köp- eller säljavgift. Däremot betalar du en avgift för själva fonden som täcker kostnaden för förvaltningen. Storleken på avgiften skiljer sig dock ganska mycket åt mellan olika fonder och för att bli nöjd med ditt val är att det bra att vara medveten om vad du faktiskt betalar för.

Hjälp att välja

Inspireras av Portföljgeneratorn

Portföljgeneratorn är ett verktyg verktyg som du kan använda dig av för att få hjälp att hitta rätt balans mellan aktie- och räntefonder, få en bra spridning över olika delar av världen samt att hitta specifika fonder. Den kan användas som antingen inspiration eller så kan man använda sig av verktyget rakt av.

Morningstars stjärnbetygen

Morningstar är ett analyshus som betygsätter fonder utifrån deras historiska avkastning. Den tiondel av fonderna inom en kategori som haft högst riskjusterad avkastning de senaste tre, fem och tio åren får betyget fem stjärnor medan den tiondel som haft lägst riskjusterad avkastning inom kategorin får en stjärna. Stjärnbetygen säger dock ingenting om vilka placeringar som varit bäst i absoluta tal. Fonderna jämförs bara inom sin egen kategori, inte med andra typer av fonder. En Sverigefond med tre stjärnor kan därför ha haft bättre utveckling i absoluta tal än en USA-fond med fem stjärnor. Fondbetygen ger heller inga svar om framtiden, men fyller ändå en funktion. Ska man välja en fond att spara i bör man trots allt hellre välja den som historiskt har presterat bäst i sin klass, än i en som tillhört bottenskrapet. Visst kan de kommande åren bli helt annorlunda, men förvaltarna av en fond som år efter år hamnar på fyra eller fem stjärnor gör troligtvis någonting mer rätt än andra.

Kom ihåg….

Avkastningen visas alltid efter avgifter

En sak som är viktig att veta vid jämförelser av fonder är att en fonds avkastning alltid visas efter det att alla avgifter är bortdragna. Två fonder med samma historiska avkastning har alltså gett dig som sparare lika mycket, oavsett avgiftens storlek. Förvaltaren av fonden med högre avgift måste dock ha genererat en högre avkastning före det att avgifterna betalats för att du som sparare ska få ut lika mycket. Ett sådant resultat kan dock vara svårt att garantera över tid och allt fler förespråkar därför fonder med så låg avgift som möjligt eftersom det är en säker rabatt.

Balansera om regelbundet

Att sprida risken i portföljen genom att placera i olika tillgångsslag och på olika marknader är en av de viktigaste frågorna för din framtida avkastning. Som fondsparare kan det handla om att ha en viss del i räntefonder och en viss del i aktiefonder, beroende på sparhorisonten. Målet är sedan att försöka hålla sig till denna procentuella relation mellan fonderna så länge man har samma sparplan och tidshorisont. Tänk dock på att olika tillgångsslag och olika fonder växer olika snabbt och är inte helt korrelerade – det är ju hela poängen med diversifieringen. Börjar du till exempel med att ha hälften av ditt sparande i en räntefond och hälften i en aktiefond och börsen sedan stiger kraftigt, kommer kanske aktiefonden utgöra hela 70 procent av ditt sparande efter ett år. Eller så är det helt tvärtom. Det vill säga att börsen faller och därmed värdet på aktiefonden. Oavsett har du i och dessa rörelser fått en förändrad riskprofil på din portfölj jämfört med din ursprungliga plan. Har du fortfarande samma tidshorisont på sparandet är det därför viktigt att du balanserar om portföljen, det vill säga justerar sparandet så att du återgår till de ursprungliga proportionerna mellan fonderna. Hur ofta man ska balansera portföljen är en smaksak. Vissa gör det en gång per månad, vissa en gång om året. Att göra en översyn av portföljen en gång per år är dock en bra tumregel.

Lycka till med ditt fondsparande!

//Johanna

Dela inlägget

Relaterade inlägg

Kommentarer