Sommarsparskolan – Första steget till en bättre ekonomi

Av Johanna Kull

25 jun 19

Share

Vad lägger jag mina pengar på och hur skiljer sig mina utgifter mot andras? Hur mycket borde jag spara varje månad och hur mycket sparar egentligen andra? Ett första steg på vägen mot en bättre ekonomi handlar om att skaffa sig koll och göra en plan för hur man vill agera framöver. Låt oss i denna första del av Sommarsparskolan gå igenom hur du får full koll på din ekonomi, resonera kring hur mycket man bör spara samt hur man egentligen ska placera pengarna.

Sammanställ inkomster och utgifter och jämför

Börja med att sammanställa dina inkomster och utgifter, det vill säga de pengar som kommer in på och betalas ut från dina konton varje månad. Kategorisera sedan utgifterna i kategorier, exempelvis boende, mat och nöje. Ett smart verktyg att använda är Konsumentverkets budgetkalkyl. Den hjälper dig att få en överblick över alla de kostnader som finns kopplade till din privatekonomi och du ser svart på vitt hur vad olika förändringar skulle innebära för just din ekonomi.

När du fyllt i alla poster i budgetkalkylen, har du fått en bra bild av din nuvarande situation. Ställ dig nu frågan: Är det så här jag vill spendera pengarna? Lägger jag verkligen mina pengar på rätt saker och har jag ett sparande varje månad som jag är nöjd med?

Jämför gärna dina utgifter med Konsumentverkets schablonsiffror som du kan klicka fram i kalkylen. Sannolikt finns det någon post som sticker ut, där dina utgifter kraftigt avviker från schablonsiffrorna. Vissa avvikelser är förstås rimliga, alla är vi ju olika och prioriterar olika, men kanske finns det någon som sticker ut lite väl mycket utan att ens ge dig något extra välbefinnande. Hur som helst är det alltid bra att jämföra med andra.

När du väl sitter med din nya budgetkalkyl och tänker på allt du kommer att kunna göra om du prioriterar lite annorlunda, glöm då inte att lämna utrymme för sparandet. Det är ju ofta avgörande för att dina drömmar ska bli verklighet.

Spara 10 procent av lönen efter skatt

På frågan hur mycket du bör spara varje månad finns det inget rätt svar. Det beror helt och hållet på dina förutsättningar, som  inkomst och din familjesituation, om du bor i hus eller i lägenhet och hur mycket sparande du har sedan tidigare.

Det gäller att hitta en nivå som är rimlig. Gå inte till överdrift, men utmana dig gärna lite. Ett riktmärke som ofta används är att vi ska försöka spara minst tio procent av vår lön efter skatt. Det innebär att du som får ut 20 000 kronor per månad, ska sikta på att spara minst 2 000 kronor i månaden. Får du ut 30 000 kronor i månaden bör du spara minst 3 000 kronor o.s.v.

Många kan sannolikt dra upp sitt månadssparande något. Tittar vi bland Avanzas kunder ser vi att nästan varannan avanzian kör på det klassiska spannet 500-1000 kronor, alltså lägre än 10% av nettolönen.  Om vi utgår från en tjugoåring som sparar den summan varje månad till 7% avkastning så blir slutresultatet vid 65-årsdagen mellan 1,9 miljoner och 3,8 miljoner kronor. Om vi istället höjer summan till 10% av disponibel inkomst, och utgår från 2000-5000 kronor per månad som var femte kund sparar, så blir summan en helt annan – mellan 7,6 och 19 miljoner kronor. En väsentlig skillnad och värdet av varje extra sparad hundralapp per månad blir snabbt ansenlig.

För att vara säker på att sparandet faktiskt blir minst 10% av din nettolön varje månad, för över pengarna direkt när lönen kommer. På så sätt anpassar du din konsumtion efter ditt sparande istället för tvärtom. Vänder du på det och låter sparandet bli det som är kvar i slutet av månaden, är dessvärre risken stor att det så att säga är för mycket månad kvar i slutet på lönen.

När du kommit fram till ett rimligt belopp att spara varje månad, är det dags att dela upp summan i olika slags sparande. Om du inte har någon buffert bör den absolut största delen av ditt sparande gå till att bygga en sådan. Glöm dock inte bort de andra ”spartunnorna”, alltså ditt målsparande, ditt långsiktiga sparande. Hit räknas oftast också pensionssparandet in.

Bufferten – din krockkudde

Syftet med en buffert är att klara av tillfälliga ekonomiska smällar. Viktigast är därför att den är placerad i en sparform som är både lättillgänglig och trygg. Börsen är alltså inte rätt plats för din buffert. Nej, här är ett traditionellt sparkonto med insättningsgaranti den naturliga sparformen. Lås heller inte in dina buffertpengarna på ett konto med uttagsavgift, även om du då får marginellt bättre ränta.

Att leta efter sparkontot med högst ränta kommer alltså helt enkelt inte göra speciellt stor skillnad för din ekonomi. Den låga räntan på våra buffertpengar är dock skälet till varför vi inte ska ha mer pengar i vår buffert än vad vi faktiskt behöver. De pengar som inte behövs bör vi istället investera, så att de ges möjligheten att växa över tid.

Målsparandet tar dig till semestern 

Det finns dock fler former av sparande än långsiktigt sparande eller buffertsparande. Vi har kanske också sparmål som ligger nära i tiden, till exempel ett körkort, en resa, eller en dyrare pryl. Till den här sortens planerade utgifter bör du inte nalla från bufferten. Den är ju ditt skydd för oplanerade utgifter och ska inte gå till en planerad semester.

Ett tips är att sätta dig ned i januari och gå igenom hur året kommer att bli: finns det planerade långresor, giftermål, betydande födelsedagar som kommer få utgifterna kommer skjuta i höjden en särskild månad? Var då förberedd och planera hur du kan spara till dessa utgifter under året.

Ett målsparande kan också ligga längre bort i tiden, till exempel sparande till en kontantinsats. Hur du bäst placerar ditt målsparande beror helt på vilken tidshorisont du har, alltså när du har tänkt att använda pengarna.

Långsiktigt frihetssparande

Om en buffert står för trygghet, så står det långsiktiga sparandet för frihet. Det här är sparandet som möjliggör dina drömmar. Kanske vill du gå ned i arbetstid, byta jobb, hjälpa barnbarnen eller bara sätta guldkant på pensionen. Därför placeras vårt långsiktiga sparande bäst på börsen. Vi har tiden på vår sida och behöver inte bry oss om börsens tillfälliga svängningar. För svänger, det gör börsen. Över tid är dock aktier och aktiefonder de tillgångsslag som har givit absolut bäst avkastning. Och de som har placerat sina pengar i aktier eller aktiefonder, har sett sitt sparkapital växa mest av alla.

Hur du bygger upp ett långsiktigt bra fondsparande går vi igenom här och hur du sätter ihop en riktigt bra aktieportfölj lär du dig här.

Lycka till!

//Johanna & Nicklas

Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. En investering i värdepapper/fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet. Avkastningen kan också öka eller minska på grund av förändringar i valutakursen. Vi reserverar oss för eventuella fel i aktie- och fondinformationen som lämnas på denna sida. Åsikter och slutsatser som framkommer i bloggen är skribentens egna och skall inte ses som investeringsråd och/eller åsikter från Avanza.

 

Dela inlägget

Relaterade inlägg

Kommentarer