Tillbakablick på 2021: En utblick mot vår omvärld

Ett år där pandemin fortsatt dominera och där förutsättningarna skiftat snabbt. Inflation, flaskhalsar och komponentbrist är något som kommit att prägla världens börser. Men vi har också sett hur klimatomställningen fått ta en allt större plats på den världsomspännande finansmarknaden. Häng med när vi summerar året som gått! 

2021 – skiftningarnas år

Om något har 2021 varit ett skiftningarnas år. Från världsomspännande lock downs där våra liv och samhällen satts på sparlåga till en massiv omstart där fabriker ska ta igen allt som missats och vi vill leva våra liv så som vi brukade. Snabbt slog vi i kapacitetstaket och flaskhalsar skapades med bland annat fraktkaos och komponentbrist på allt från viktiga metaller till halvledare. Det har lett till brister på allt från cyklar till tvättmaskiner; spelkonsoler och timmer.

Den perfekta stormen

Dessutom kan vi nog säga att vi hade en del otur under året då till exempel det gigantiska fartyget Ever Given hamnade på tvären i Suezkanalen och blockerade alla andra fartyg i denna pulsåder för världshandeln. Vi har under året också fått tampas med en global energikris som lett till skyhöga elpriser. Priset på Brentolja var i början av året $50 och nådde en topp i oktober på $85. Priset på naturgas mer än tredubblades under året. Även om en viss del av energikrisen kan härledas till efterfrågechocken som uppstod i omstarten kan den också förklaras i omställningen till en mer hållbar energiförsörjning där vi gått över till allt mer integrerade elnät med övriga Europa och ett större beroende av vindkraft. Olyckligtvis har det också blåst mindre vilket lett till en giftig cocktail för vår elförsörjning.

Annons

Året då inflationen kom tillbaka…

Allt det här har lett till att vi under året har fått se den högsta inflationen runt om i världen på mycket länge. I november nådde den svenska inflationen 3,6 procent. I Storbritannien tickade den upp till 4,6 procent. I Eurozonen låg den på 4,9 procent. Men allra mest fokus under året har nog ändå den amerikanska inflationen fått som i november nådde 6,8 procent.

…och centralbankerna skiftade fokus

Samtidigt har vi sett en mycket expansiv penningpolitiken där vi i många länder sett styrräntor kring nollan och massiva stödköp av värdepapper. Under slutet av året såg vi också ett skifte i fokus från centralbankerna som nu går från att hantera de ekonomiska effekterna av pandemin till att bekämpa inflationen. Amerikanska FED förbereder nu tre räntehöjningar nästa år och tre året därpå och Bank of England höjde i december sin ränta för första gången på tre år.

… liksom finanspolitiken

Förutom en expansiv penningpolitik har vi också sett en expansiv finanspolitik där världens ledare pumpat in massiva stödprogram för att hålla hushållen och näringslivet under armarna. Kontrasten mot tidigare krav på rimliga budgetunderskott och statsskulder kan inte vara tydligare. Förutom stora stödpaket till företag för att undvika konkurser vid nedstängningar har vi under året också sett rena bidrag till hushållen vilket skapat incitamentsproblem, inte minst på den amerikanska arbetsmarknaden där det, i vissa fall, knappt blivit lönt att jobba.

Klimatförändringarna på allas läppar

Under året har vi också sett ett ökat fokus på klimatförändringarna. I juli drabbades Belgien, Tyskland, Nederländerna och Kina av enorma översvämningar. Samma månad nådde temperaturen i Death Valley, USA, ofattbara 54 grader och i Turkiet slogs värmerekord när termometern nådde 49,1 grader. Isarna på Grönland och Antarktis smälter. Här i Sverige har vi i sommar både sett värmerekord i småländska Målilla och översvämningar i Gävle. I augusti slog FN:s klimatpanel IPCC fast att extrema vädersituationer beror på människan och att jorden står inför en katastrof om vi inte agerar nu.

Vissa framgångar i arbetet mot en mer hållbar värld gjordes vid FN:s klimattoppmöte i Glasgow i november och även om slutsatserna urvattnades i sista stund kan ändå åtagandena från näringslivet ses som viktiga steg i det fortsatta arbetet mot en mer hållbar ekonomi. Inte minst den tidigare brittiske centralbankschefen Mark Carneys arbete med att engagera finanssektorn där man bland annat åtog sig att mer än USD 130 biljoner ska lokaliseras till omställningen till en netto-noll-ekonomi.

Spaningar inför det kommande året

Även om 2021, till stor del, kom att präglas av chocken i nedstängningarna kommer 2022 förhoppningsvis att bli ett mer ”normalt år”, trots nya restriktioner. Pandemin förde med sig enorma tragedier för människor över hela vår jord men vi har också sett ett massivt tekniksprång som kommer att gynna oss framöver. När centralbankerna nu ställer om sin expansiva penningpolitik och flaskhalsarna i ekonomin så smått börjar lätta upp kommer förmodligen inflationen också att nå mer rimliga nivåer.

Under 2022 tror jag också att vi kommer att få se mer fokus på finansmarknadernas bidrag till en mer hållbar värld. Åtagandena från COP26 är en del i det men också tydligare regler kring vad som kan klassas som hållbart för oss sparare kommer, förhoppningsvis, göra det enklare att spara hållbart och minska green washing.

2022 är valår och vi har redan börjat se utspel kring skatter på sparande. Detta är en klassisk höger-vänster-diskussion som är högst väntad. Min förhoppning är dock att vi i diskussionen får se ett större djup då sparande i dag är något helt annat än för bara några år sedan. I dag är det både enklare och billigare att spara samtidigt som intresset för sparande är stort. Men det finns också stora oförklarliga skillnader mellan kvinnor och män i hur mycket man sparar och i vad. Detta leder till ojämställda livsinkomster. Vi på Avanza har under året fokuserat på detta område och jobbat aktivt med att sprida information om skillnaderna i sparande. Förhoppningen är att detta kan bli en del i diskussionen för hur vi skapar en bättre sparmarknad för alla.

/Moa

Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. En investering i värdepapper/fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet. Vi reserverar oss för eventuella fel i aktie- och fondinformationen som lämnas på denna sida. Åsikter och slutsatser som framkommer i bloggen är skribentens egna och skall inte ses som investeringsråd och/eller åsikter från Avanza.