Investera i framtidens branscher – och titta efter det här i rapporterna

För långsiktigt hållbar avkastning, vill jag investera i bolag som får plats i ett ekonomiskt system som är i balans med vårt ekosystem. Livsviktiga system båda två. Här berättar jag mer om vilka branscher som kan bidra till lösningar för att ta oss ur den dubbelkris vi hamnat i. Samt vad jag letar efter i bolagens rapporter för att säkerställa att de faktiskt gör det de säger. 

Situationen för den biologiska mångfalden är akut. Världens population av vilda ryggradsdjur – däggdjur, fiskar, fåglar, groddjur och kräldjur – har minskat med två tredjedelar, 69 %, mellan 1970-2018, läser jag i årets upplaga av WWF:s Living Planet Report. WWF kallar den alarmerande förlusten av biologisk mångfald och klimatförändringarna, för en global dubbelkris. Det är egentligen två sidor av samma mynt och orsakas av vårt ohållbara sätt att hantera jordens resurser. I slutändan hotar det hela vår planet.

Huvudorsaken till den alarmerande minskningen av liv på planeten är förändrad markanvändning. Globalt försvinner varje år ungefär 10 miljoner hektar skog – en yta som är större än Portugal. Avskogningen leder till stora mängder koldioxidutsläpp, till varmare klimat, ökad torka, förändrade nederbördsmönster vilket i sin tur påverkar vattenförsörjningen, jordbruket o.s.v. Som i sin tur äventyrar den globala livsmedelsförsörjningen.

Avskogningen och förlusten av biologisk mångfald leder också till klimatförändringar, vilket i sin tur leder till minskad biologisk mångfald. Idag är jorden redan uppvärmd med 1,2°C och lyckas vi inte hålla uppvärmningen under 1,5 – 2,0°C kommer klimatförändringarna sannolikt framöver vara den dominerande drivkraften bakom förlusten av biologisk mångfald. Koraller i tropiska vatten överlever exempelvis inte om temperaturökningen går över 2°C. Skulle detta inträffa förväntas hela 99 procent av befintliga koraller försvinna. (I nuvarande takt är vi på väg mot en temperaturökning på 5.6 °C till 2100 enligt IPCC). Så allting hänger ihop och det är en cirkel vi måste bryta.

Investera utifrån FN:s globala mål

Hur hänger detta ihop med min investeringsstrategi? Jo, jag vill helt enkelt investera i bolag som inte förvärrar problemen (detta är en hygienfaktor) men framför allt, i bolag som bidrar till lösningar. För att vara formell, jag vill helt enkelt investera i bolag som har en tydlig positiv koppling till FN:s 17 globala mål för hållbar utveckling (tips, titta på delmålen, de är mer specifika). Själv har jag just nu snöat in på områden som:

• Foodtech och bolag inom effektivisering av jordbruk – handlar självklart om klimatet men också om livsmedelsförsörjningen säkras. Lyssnar man på forskarna så råder koncensus om att vi måste äta mer plantbaserat.
• Hållbar textilproduktion och textilåtervinning –  Klädindustrin står för 10 procent av de globala växthusgasutsläppen, 2 700 liter vatten går åt vid tillverkningen av en T-shirt och 500 000 ton mikrofiber släpps ut i havet varje år till följd av tvätt av syntetkläder.
• Vattenförsörjning – 17 procent av Europas invånare och 13 procent av BNP löper stor risk att direkt påverkas av vattenbrist år 2050 om vi inte snabbt gör något. Här blogg om just det.
• Grön energiförsörjning/energieffektivisering – Elektrifiering är en nyckel för att vi ska klara klimatmålen.
• Cirkulär ekonomi – Vi måste byta ut slit och släng och bli ett kretsloppssamhälle. EU har lagt fram en handlingsplan med satsningar och lagkrav som syftar till just detta. Om vi fortsätter att utnyttja resurserna som vi gör nu skulle vi år 2050 behöva resurser från tre jordklot.

Detta är bara exempel på områden som jag letar bolag inom. Utan inbördes ordning. Översynen är långtifrån komplett och man ska komma ihåg att lösningarna inte sällan finns hos etablerade bolag. De har ju resurserna. Det är alltså inte så att man enbart bör kika på unga nya bolag, ofta kan stora bolag göra störst skillnad. Men ibland är det uppstickaren som ”har svaret”.

Läs bolagets hållbarhetsrapport och titta efter det här

När man väl hittat intressanta bolag, stora som små, då tycker jag att man ska ta sig några minuter och läsa igenom bolagets hållbarhetsredovisning. Den kan vara integrerad i årsredovisningen, eller separat. I den beskriver bolaget sitt arbete, berättar om sin påverkan och sina policys, man redovisar sina direkta och indirekta utsläpp, vilka mål man har och vilka ramverk man följer. Här tycker jag framför allt att du ska titta efter om bolaget satt något Science Based target (SBT) eller åtagit sig att sätta ett inom två år? SBT är det snabbast växande och det mest ansedda nettonoll-initiativet/ ramverket och ett godkänt SBT är en check på att bolaget har ett vetenskapligt korrekt och allomfattande klimatmål. Här kan du se vilka bolag som anslutit sig. Inom kort kommer det också införas en standardisering för hur hållbarhetsrapporteringen ska se ut och krav på obligatorisk krav på revisionsgranskning av den. (Redan idag har många bolag sin hållbarhetsredovisning helt eller delvis revisionsgranskad). Detta innebär att jämförbarheten ökar och risken för grönmålning minskar avsevärt. Det blir helt enkelt svårare för bolaget att påstå något som man inte kan leva upp till.

För mig är hållbarhetsredovisningen lika viktig som den finansiella redovisningen. Men även dessa hänger ihop, då klimatmässig hållbarhet är en förutsättning för att affärsmodell en är finansiellt hållbar på lång sikt. Men detta är som sagt hygien, helst jag ju att bolaget också ska bidra till lösningarna.

Lycka till i din jakt på framtidens bolag och som alltid, tänk på riskspridning och sparhorisont!

//Johanna

Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. En investering i värdepapper/fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet. Vi reserverar oss för eventuella fel i aktie- och fondinformationen som lämnas på denna sida. Åsikter och slutsatser som framkommer i bloggen är skribentens egna och skall inte ses som investeringsråd och/eller åsikter från Avanza.