Bakom hypen: Därför har investerare flockats kring fetmaläkemedel

Hållbara investeringar handlar ofta om att balansera flera mål samtidigt. Men vissa branscher, som hälso- och sjukvård, har en unik förmåga att leverera både stark avkastning och positiva samhällseffekter. Ett tydligt exempel är läkemedel mot fetma och typ 2-diabetes, som inte bara förbättrar folkhälsan utan också kan minska klimatpåverkan – samtidigt som det skapar stora ekonomiska möjligheter. Det menar Astrid Samuelsson och Ellinor Hult, förvaltare av Avanza Healthcare by Samuelsson & Hult.

Läkemedelsjättarna Novo Nordics och Eli Lillys preparat för behandling av typ 2 diabetes respektive fetma, Ozempic, Wegovy, Mouniaro och Zepbound hör till de mest omtalade på marknaden idag. En studie fann att för varje 500 diabetiker som får behandling, förhindrar så kallade GLP-1-receptoragonister (den läkemedelsklass där Ozempic med flera ingår) ett dödsfall orsakat av hjärt-kärlsjukdomar per år (Sattar et al. 2021).

Vad talar för marknadens tillväxt?

Övervikt och obesitas är ett av våra allvarligaste folkhälsoproblem. Att ha övervikt eller obesitas innebär en ökad risk för att drabbas av olika sjukdomar, till exempel typ 2-diabetes, högt blodtryck, höga blodfetter och hjärt- och kärlsjukdomar. Obesitas ökar också risken för vissa cancerformer, till exempel bröstcancer och prostatacancer. Idag har över 500 miljoner människor i världen typ 2-diabetes och över 1 miljard beräknas vara diabetiker år 2050, så upp till flera miljoner dödsfall kan undvikas varje år om läkemedlet används brett. Ozempic, Wegovy, Zepbound, Mounjaro och liknande läkemedel kommer att ha en tydlig inverkan på hållbarhetsmål 3.4.1: Dödlighet tillskriven hjärt-kärlsjukdom, cancer, diabetes eller kronisk luftvägssjukdom.

Marknaden för dessa preparat förväntas nå 100 miljarder dollar år 2030, där bolag som Eli Lilly hör till de ledande inom segmentet.

Annons

De okända fördelarna med läkemedel mot fetma och typ 2-diabetes

Medan Ozempic och andra läkemedel uppmärksammas i sociala medier för sina viktminskningseffekter, har deras potentiella inverkan på klimatförändringar gått under radarn. Fetma kan potentiellt bidra till utsläpp av växthusgaser på tre sätt:

1. Oxidativ metabolism: Överviktiga personer andas generellt ut mer CO2 än normalviktiga. Studier indikerar att individer med fetma har högre metaboliska hastigheter totalt sett, vilket leder till ökad CO₂-produktion jämfört med normalviktiga. Forskare uppskattar att den extra CO₂ som andas ut av världens cirka 600 miljoner överviktiga jämfört med om dessa människor hade normal vikt är större än hela den svenska ekonomins CO₂-utsläpp (Magkos et al. 2020).
2. Efterfrågan på mat: Överviktiga konsumerar vanligtvis cirka 30 procent fler kalorier än normalviktiga. Livsmedelsproduktion är en stor källa till CO₂-utsläpp och den extra efterfrågan på mat från överviktiga bidrar till växthusgasutsläpp i paritet med hela Storbritanniens ekonomi jämfört med om denna population hade normal vikt (Magkos et al. 2020).
3. Transporter: Tyngre kroppar leder till minskad bränsleeffektivitet i fordon och flygplan. Detta uppskattas generera cirka 14 procent högre utsläpp från transporter jämfört med individer med normal vikt – en siffra som ungefär motsvarar Egyptens totala utsläpp (Magkos et al. 2020).

Genom att minska aptiten och på så sätt sänka kaloriintaget med mellan 16 och 35 procent, bidrar Novo Nordisks och Eli Lillys preparat till viktminskning med 12-18 procent. Denna viktminskning skulle kunna minska utsläppen av växthusgaser med uppskattningsvis 700 megaton CO₂ per år (Magkos et al. 2020). Även om livsmedelsproduktionen skulle förbli densamma oförändrad, skulle bara den direkta minskningen av oxidativ metabolism innebära en win-win-win genom bättre hälsa, ökad aktieavkastning och stora miljöfördelar.

För hållbara investerare kan det vara utmanande att sikta mot flera mål. Men genom att strategiskt fokusera på sektorer med inneboende synergistiska fördelar – som hälso- och sjukvård – kan man uppnå betydande win-win-resultat. Ozempic, Wegovy, Zepbound och Mounjaro är utmärkta exempel på hur innovativa medicinska behandlingar samtidigt kan förbättra folkhälsan, minska miljöpåverkan och generera stark ekonomisk avkastning.

Fondens 10 största innehav:

1. Eli Lilly
2. AbbVie
3. UnitedHealth Group
4. AstraZeneca
5. Merck & Co
6. Thermo Fisher Scientific
7. Novo Nordisk B
8. Boston Scientific
9. Styrker
10. Cencora

Se fler innehav här!

// Astrid Samuelsson och Ellinor Hult, förvaltare av Avanza Healthcare by Samuelsson & Hult.

Källor:

Magkos F, et al. (2020) The environmental foodprint of obesity. Obesity 28:73-79.

Sattar N, et al. (2021) Cardiovascular, mortality, and kidney outcomes with GLP-1 receptor agonists in patients with type 2 diabetes: A systematic review and meta-analysis of randomized trials. The Lancet Diabetes & Endocrinology 9:653-662.

Tänk på att det kan svänga! Att spara i fonder, aktier och andra värdepapper har över tid varit ett bra sätt att få pengar att växa, men hur det går i framtiden vet ju ingen. Det kan gå både upp och ner så det är alltså inte säkert att du får tillbaka pengarna du satte in från början. Åsikter och slutsatser som framkommer i bloggen är skribentens egna och skall inte ses som investeringsråd och/eller åsikter från Avanza.  För mer information om hur fonden förvaltas, faktablad och informationsbroschyr, se avanza.se/avanzahealthcare.