Dagens duell – är det okej att avvika från planen eller inte?

Igår skrev jag, Hanna, ett blogginlägg om hur man kan lägga upp sitt sparande och när min kollega Philip läste det tittade han upp över sin skärm och sa ”vi måste skriva en fortsättning på det här och säga att det är okej att fuska också”. Jag kunde inte hålla med mer. Så därför tänkte vi ge våra olika perspektiv på om det är okej att justera sitt sparande och hur man kan göra isåfall.

En liten recap på inlägget:
Mitt sparande varje månad är uppdelat procentuellt. Min standarduppdelning ser ut såhär:

30 procent till buffertsparande (sparkonto)
40 procent till långsiktigt sparande (fonder och aktier)
30 procent till pension (fonder och aktier)

Så om man t.ex. sparar 4000 kronor i månaden skulle det innebära att man sparar 1200 kronor till buffert, 1600 kronor till långsiktigt sparande och 1200 kronor till pension.

Är det okej att inte hålla sig till planen?

”Alltså, to be frank, så är det helt personligt om man vill hålla sig till sin plan eller inte. Vissa föredrar att ha sitt sparande exakt samma varje månad (för att det är galet skönt), men jag tycker personligen att det är skönare (och roligare) att justera det lite då och då. Som jag berättade i förra inlägget så hade jag en stor utgift som jag tog från mitt buffertsparande nyligen. Och när det blir så, så försöker jag fylla på bufferten så fort jag kan. Jag ska ta ett exempel så det blir klarare.

Till exempel kan det gå till såhär:
Jag har lagt undan 2000 kronor i månaden i april, maj och juni till en sommarresa utöver mitt buffertsparande. Då har jag totalt 6000 kronor. Men så visar det sig att resan istället går på 10 000 kronor (ibland går det inte som planerat). Då behöver jag ”låna” 4000 kronor av min buffert och följande månader får jag höja summan jag lägger undan till min buffert (och därmed sänka summan för långsiktigt sparande) så att jag fort återställer ”normalbalansen” av min buffert. Så nästkommande månader kan min procentuella fördelning se ut såhär: 50 procent buffert, 20 procent långsiktigt sparande och 30 procent pension. Sen justerar jag tillbaka till 30/40/30 igen när bufferten har nått sin normalbalans.”

”Det absolut viktigaste är att spara, hur är sekundärt, men det är otroligt kul att jämföra och diskutera (tycker jag ?). Mitt sparande varierar från månad till månad, för jag älskar flexibiliteten – den ger en frihetskänsla. Av mitt sparande så lägger jag ungefär 40 procent åt sidan för kortsiktiga händelser såsom om dyrare inköp, semester eller oväntade utgifter. 60 procent sparar jag långsiktigt på ett och samma konto, jag har exempelvis inte ett öronmärkt pensionssparande.

I oktober 2017 köpte jag en ny lägenhet och på grund av den då skakiga bostadsmarknaden fick jag inte lika mycket betalt för lägenheten jag sålde som jag hoppats på. För att täcka upp mellanskillnaden fick jag sälja ungefär 1/3 av aktierna i mitt långsiktiga sparande. Det var lite jobbigt, men när jag landade i att jag faktiskt bara skiftade en del av mina tillgångar från finansiella till reala (från aktier till bostad), så kändes det bättre. Och nu är jag supernöjd eftersom mitt bostadsköp möjliggjordes av att jag sparat långsiktigt i flera år.”

Om att sänka sparandet till noll

”Något jag aldrig gör är att sänka ett visst sparande till noll. Om det visar sig att jag behöver spara ihop till min buffert riktigt fort eftersom den har tömts, så kan jag höja den procenten till närmare 80, men då måste ändå resterande 20 procent gå till långsiktigt sparande och pension. Jag nollar alltså aldrig någon del av mitt sparande, för om man gör det så är det lätt att man känner att man ’klarar sig utan det sparandet’ – och den nedåtgående spiralen vill man ju aldrig hamna i.”

”Som Hanna är inne på känns det ju väldigt rationellt att inte nolla någon del och tappa idén om ”att det bästa sparandet är det som blir av”. Men jag tycker ändå att det är helt okej, för tidigare har jag alltid återupptagit ett nollat sparande (superviktigt att man inte glömmer!). Och sedan mitt bostadsköp har jag faktiskt inte sparat något till mitt långsiktiga sparande. Istället har jag valt att renovera den nya lägenheten, köpa ett par nya möbler och bygga upp bufferten igen (för den rök också i samband med bostadsköpet). Jag vet att jag kommer spara till det långsiktiga snart igen, men det är precis som Hanna skrev inledningsvis, att sparande är otroligt personligt och ju bättre du känner dig själv desto bättre kan du anpassa hur du gör det. ”

Alla sätt är lika rätt

Det finns med andra ord hur många sätt som helst att hålla sig till sin plan, eller att inte göra det. Alla sätt är lika rätt. Men däremot tycker ju jag, Hanna, att mitt sätt är bättre än Philips såklart, och eftersom det är jag som postar det här inlägget får han inte säga något om det hela ? Men helt ärligt så tyckte vi ju båda att det är okej att avvika från planen, vi gör det bara på olika sätt.

Hur tänker ni? Avviker ni någon gång från planen, isåfall hur och varför?

/Philip Scholtzé & Hanna Zetterberg

Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. En investering i värdepapper/fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet. Avkastningen kan också öka eller minska på grund av förändringar i valutakursen. Vi reserverar oss för eventuella fel i aktie- och fondinformationen som lämnas på denna sida. Åsikter och slutsatser som framkommer i bloggen är skribentens egna och skall inte ses som investeringsråd och/eller åsikter från Avanza.

Dagens duell – är det okej att avvika från planen eller inte?

Är det okej att inte hålla sig till planen?

Om att sänka sparandet till noll

Alla sätt är lika rätt

Relaterade ämnen

Lyssna på Avanzapodden

Avanza Akademin