Så mycket bör du ha i buffert

Av Johanna Kull

15 aug 21

Share

Hur stor buffert ska jag ha? En fråga som intresserar många och som inte sällan väcker debatt. En buffert, en reservpott eller vad vi än vill kalla det är kort och gott en summa pengar som ska finnas lättillgängliga vid oförutsedda händelser och kostnader. Oavsett om det är händelser av enklare karaktär som att tvättmaskinen går sönder eller av större kaliber som långvarig sjukdom och inkomstbortfall. Men hur stor buffert behöver vi egentligen?

Så stor buffert behöver du

En fråga som är bra att ställa sig är hur mycket pengar just du behöver ha lättillgängligt för att sova gott om natten och inte oroa dig för oförutsedda utgifter. Du som lätt får ont i magen av blotta tanken på att inte ha pengar när en större räkning trillar in behöver sannolikt en större buffert än du som snarare är en fri själ med ”det löser sig”-mentalitet. På samma sätt behöver du som har barn och hus i regel en större buffert än du som bor lägenhet utan barn. Störst buffert behöver den typiska ”Villa, Volvo, Vovve”-familjen ha. Här finns det ju så många oförutsedda kostnader som lurar i vassen.

När man pratar om storlek på buffert, pratar man ofta om antal månadslöner. När jag själv funderar på hur stor buffert jag behöver, vänder jag på resonemanget och fokuserar istället på vilka utgifter jag har en typisk månad. Har jag 20 000 kronor i fasta och rörliga kostnader om jag drar ned på allt onödigt, då skulle jag med en buffert på 60 000 kronor, klara mig utan inkomst i tre månader. En buffert på två eller tre månaders utgifter bör räcka mer än väl för de flesta som bor i lägenhet. Det täcker med relativt god marginal de flesta oförutsedda utgifter av mindre karaktär och att gå ner till absolut noll i inkomst är dessutom mycket ovanligt.

Har hushållet lite större ekonomi med ett permanentboende, ett fritidsboende, två barn och två bilar kan det behövas mer än två-tre månaders utgifter i bufferttunnan. Inte sällan kring 100 000 kronor. Men få nu inte panik om ni saknar det i dagsläget. 100 000 kronor är mycket pengar, men likväl ett bra mål som det är långtifrån omöjligt att nå om ni har en medveten sparstrategi.

Placera pengarna tryggt

Syftet med din buffert är just att klara av tillfälliga ekonomiska smällar. Viktigast är därför att buffertpengar är placerad i en sparform som både är lättillgänglig och framför allt trygg. Börsen är alltså ett big no no. Det blir för riskfyllt. Nej här är sparkonto med insättningsgaranti det naturliga valet. Det är den enda sparformen som uppfyller de två fundamentala kraven om lättillgänglighet och säkerhet.

Lås heller inte in dina buffertpengar på ett konto med uttagsavgift. Även om du får marginellt bättre ränta. Noll, en halv eller en procents ränta på bufferten spelar i ärlighetens namn ingen större roll. Får du en procents ränta på en buffert som uppgår till 50 000 kronor, innebär det 500 kronor om året i ränta. Och efter att skatten är betald endast 350 kronor mer. Skillnaden mot ett nollräntekonto är alltså blott 29 kronor i månaden. En ganska billig peng för den trygghet som en lättillgänglig buffert ger.

Visst du om att du kan öppna ett sparkonto med ränta hos oss på Avanza? Och givetvis kan du välja om du vill binda pengarna eller inte. Här kan du läsa med om Sparkonto+.

Ha inte för stor budget

Den låga räntan på våra buffertpengar är dock ett skäl till varför vi inte ska ha för stor buffert. Ja du kan faktiskt ha för mycket pengar i din buffert. Upp till en viss nivå skapar en buffert både nytta och en god magkänsla, men när den gränsen är nådd bör vi istället investera våra pengar i breda aktiefonder så att de får möjlighet att växa och ge oss god avkastning över tid. För om vår buffert står för trygghet, står det långsiktiga sparande för frihet och möjliggörande av drömmar!

Här kan du läsa mer om hur du sparar i fonder långsiktigt.

Vad tycker du är en rimlig buffert?

Johanna

Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. En investering i värdepapper/fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet. Avkastningen kan också öka eller minska på grund av förändringar i valutakursen. Vi reserverar oss för eventuella fel i aktie- och fondinformationen som lämnas på denna sida. Åsikter och slutsatser som framkommer i bloggen är skribentens egna och skall inte ses som investeringsråd och/eller åsikter från Avanza.

Relaterade inlägg

Kommentarer

20 svar till “Så mycket bör du ha i buffert”

  1. Jag har 3 månadslöner som buffert som bara ligger på ett sparkonto som främst är för att kunna säga upp mig från jobbet. Sedan har jag ett till buffertkonto som är på en lön som jag tar och lägger till mer i vardagen tex om cykeln går sönder eller liknande.

  2. Jag har drygt 100.000 i buffert, och det känns tryggt. Jag behöver inte oroa mig för något, vilket ger mig en härlig känsla samt att jag sover väldigt gott om nätterna.

  3. En vis man sa en gång – en tredjedel i skogen, en tredjedel på banken och en tredjedel på börsen.
    Sitter i dagsläget tyvärr med 50 % i skogen till följd av ogina virkesuppköpare och vill verkligen avråda från all kontakt med den så kallade Virkesbörsen (som om ni frågar mig bär sig värre åt än Allra). På banken har jag sedan 25 % till ränta på under 1 %-enhet – vilket jag vet är alldeles för mycket. Den sparbufferten ger mig emellertid ro när det svänger på börsen – behöver jag öka för att få ner genomsnittligt ingångsvärde i något av mina innehav på börsen finns det medel (relativt) lätt gripbara – överföringar från nischbanker kan ju ta ett dygn eller så vilket kan vara väldigt lång väntetid när det gäller aktiehandel. På börsen har jag därefter resterande 25 %. Efter turbulensen under mars månad sålde jag slutligen av mina Bearfonder med vinst. Köpte sedan på mig en del som jag tyckte såg billigt ut – bland annat bankaktier som på något års sikt torde ge en exceptionell direktavkastning förutsatt att bankernas vinstnivåer (och därmed utdelning) återgår till historisk nivå efter att ”corona-matchen” är vunnen. Har utöver ovanstående ett par hundratusen i buffert i fall bilen havererar fullständigt så att jag måste köpa en ny eller liknande incident skulle inträffa.

    • Verkar väldigt klokt upplägg utom att du bör hålla ner skogen till att vara max 33% själv skulle jag nog sikta på 20% och jobba aktivt på att stävja nivån, 3dje delen banken får du byta ut i nollräntemiljö till bankekvalenter av typ arbitrageaffärer med bestämd ränta och grundkspitalsskydd bara, denna del är den del du bör använda till storköp vid börskrascher med. Sen att bara göra lågriskplays i alla 3 delar är troligen en tokig totalrisk sammansättning som går att finjustera betydligt i och med bankdelen, nu är det inte med det sagt att man måste lägga mer än 5 x 2% i relativ högrisk för det. Utan midcap kan nog vara lämplig jaktmark kanske ?

  4. Hade ca 250 kSEK på räntefonder, men sålde dem lyckligtvis strax innan raset för dem kom. Nu sitter de på Collector och Santander via Avanza med 0.65% rta. Har småhus och ett barn så det känns bra med ca 200 kSEK i buffert. Jag brukar tänka på Ann Wibbles berömda ord at man ska ha en årslän påbanken. Det har jag väl inte riktigt…

  5. Ja, bufferten … 40 000 kr på lönekontot, 80 000 i ett konto för nödutgifter, döpt just till buffertkonto, och, dessvärre, 700 000 kr på konto hos Santander med en månads uttag. De 700 000 ska givetvis investeras, varför är jag för ängslig för det när jag ändå månadssparar?

  6. Bra att du utgår från månadsutgifter istället för månadsinkomst när du pratar buffert, har aldrig förstått logiken som bygger på tre x månadslön, det är ju utgifterna som en buffert ska täcka. Själv ser jag även det långsiktiga sparandet som en buffert, jag avbryter överföringen och vips har jag där så att jag klarar mig ytterliggare en månad, på så sätt får jag maximal utdelning istället för att låta hela bufferten stagnera på ett bankkonto.

  7. Håller inte med om dina riktlinjer. Varför kan inte bufferten ligga på börsen? Även på börsen så kommer man åt pengarna relativt snabbt. Allt bygger på sannolikhet. Vad är risken för att du behöver 10 000 imorgon eller att börsen faller 50 procent? I mina ögon så är den minimal. Nästan alltid ha man tid på sig att få fram pengarna. Detta innebär att allt som inte investeras förlorar i värde. 100 000 kr i buffert innebär mer eller mindre en förlorad avkastning på 10 000 kr per år. I min värde så ska man därför ha en minimal buffert och börsen är en big yes yes för nästan alla pengar (minus en minimal buffert som täcker dem löpande avgifterna).

  8. Buffert för mig är pengar jag måste ha tillgängligt DIREKT ifall något oväntat skulle hända. Kommer en stor kostnad eller räkning vill jag kunna betala den på direkten utan att behöva sälja av något eller föra över pengar mellan olika banker. För mig personligen skulle det kunna vara kostnader för rörmockare, tappad telefon, flygbiljett om det händer något med någon släkting utomlands, och andra sådana relativt små kostnader på några tusenlappar var. Lägg samman detta och för min del landar allt på kanske 15-30 000 kr.

    Så i det övre spannet av min uppskattning får mig att sova gott om natten. Skulle jag bli arbetslös och få totalt 0 kr i inkomst kommer denna buffert räcka någon månad utan problem, och under tiden har jag tid att sälja av andra placeringar. Sannolikheten är ju stor att man blir arbetslös när börsen är ett sjunkande skepp och ekonomin i samhället går knackligt, så en räntefond är ju en god idé.

    Och för mig är detta enda poängen med mitt kortsiktiga sparande – om jag behöver likvid och börsen är lågt värderad. Annars säljer jag lika gärna av lite aktier om jag tycker jag får bra betalt för dem. Kortsiktigt sparande (räntefond) tycker jag även är lämpligt för planerade utgifter såsom resor och sällaninköp som ligger en bit bort i tiden. Sådana kostnader är ju inte akuta så pengarna behöver inte vara lika lätttillgängliga. Storleken på detta sparande då? Beror helt på mina planer framöver så varierer väldigt.

    Och här kommer något som kanske är kontroversiellt – en viss del av min aktieportfölj ser jag som kortsiktigt sparande. Bolag som jag tänker sälja av inom en rätt snar framtid. Idag har jag två bolag i portföljen som jag vet jag kommer sälja av inom de närmsta veckorna. För visst är det så? Innehaven i portföljen roterar i takt med att bolagen når den uppsida man tror de har potential till. Och så är det hela tiden: alltid finns det något bolag som ligger längst upp på sälj-listan.

    Men ska jag vara helt ärlig skulle jag lika gärna tänka mig att strunta i det kortsiktiga sparandet helt och hållet och lägga rubbet i aktier. Gör man långsiktigt en sämre eller bättre affär på detta? Omöjligt att säga, men även om tajmingen är usel och börsen precis tappat 50% så kommer ju pengarna räcka för mina ändamål ändå.

  9. Jag vore förvånad när jag fick lösa in fondandelar före kl. 13. Pengarna fanns på mitt konto direkt dagen efter.
    ( En bank med egna fonder ! )
    Då går det att placera sitt spararna direkt i fonder, där passar i konjekturcyklen.
    Lycka till med ert spararnde.

  10. Själv litar jag inte på banker för ett öre. Min kapital ligger i Bitcoin och Ethereum. Hög risk men det är min. Och kollar jag år till år avkastningen så har det ändå varit ruskigt bra eftersom jag månadssparar.
    Snart kan man även få ”ränta” på sin ETH i form av ”staking”. Mycket bättre än nästan 0 ränta.
    Få se nu om Avanza censurerar även detta.

  11. Om någon orkar bemöda sig skulle jag vilja ha lite idéer för den försiktige (med en i dagsläget troligtvis för stor buffert). Förutsättningar:
    Gift par båda runt 40år med två barn (3 och 6 år)
    Både har stabila jobb med sammanlagd inkomst på drygt 100 000kr/mån brutto
    Sparsamma och totala utgifter på runt 20 000-30 000 kr/mån
    Gammalt radhus: Pris 5600kSEK, och lån 2100kSEK => 37% belåningsgrad och 1,29% ränta låst till årsskiftet. Amorterar ej i dagsläget pga lite Corona-panik då vi valde att lägga det på hög tillsvidare.
    Sammanlagt ISK-sparande med billiga indexfonder (20% ränte, 20% SWE, 20% Asien, 20% USA och 20% Global): ~350 000kr med ett månatligt sparande på 8000kr. Tänkt som pensionssparande och till barnen (1/3 var typ)
    Buffert oförutsett (värmepump-haveri etc) men även omdränering, nytt tak etc: ~400 000kr med ett månatligt sparande på 4000kr. Länsförsäkring förmånskonto 0.3% ej låst
    Låst sparande: 200 000kr på Bluestep 1.39% låst till februari
    ”Allt-som-blir-över-varje-månad” konto: 150 000kr 0% ränta och växer med mellan 15000-20000kr varje månad.

    Lyxproblem jag vet men hur ska man tänka? Jag vet att jag är åt det sparsamma hållet när det gäller utgifter och även försiktig när det gäller sparande men det känns som jag kommit till en gräns där det börjar bli lite väl fegt och onödigt stor buffert. Det enkla i mitt huvud är att dels göra en stor engångsamortering (300 000-ish) och dels lägga sig på en högre månatlig amortering men samtidigt, är det vettigt att binda in så mycket i en kåk som med dagens ränta inte kostar så mycket?)

    Tycker ni jag är dum i huvudet är det helt ok att säga det men kom gärna med några tips, idéer eller ny sätt att tänka.

    • Vi har ungefär samma förutsättningar som er. Jag tror er modell är ganska vanlig och ni kommer säkert få ett bra liv med den. Vi gör dock saker på ett annat sätt.
      1. Buffertkontot är aldrig över 100k. Jag tycker det är dumt att månadsspara i detta. Lägg överskjutande pengar på annat.
      2. Semesterkonto 50-100k beroende på hur lyxigt ni vill ha det.
      3. Ny bil/ hus-renoveringskonto. Här sätter vi in ca 10k i månaden och använder det när vi behöver köpa nu bil eller göra om, renovera huset.
      4. Sparande. Detta är den stora posten och delad i framtidsspar, barnspar och amortering. Uppdelat på 20k i månaden barn och framtidsspar uppdelat på 25% indexfonder och 75% aktier. Amortering på 5000 kr i månaden.
      Målet är 15 miljoner i sparande och ett avbetalt hus tills vi är 60 år.
      Några reflektioner om ert upplägg. Att lägga pengar på hög som jag tycker ni gör kommer max generera 5-6 miljoner de kommande 20 åren. Det finns också två andra problem. Det första är att om man har för mycket lösa pengar så tenderar man använda dem, det vill säga det är inte så mycket kvar i slutänden. Det andra att ni inte använder dem och att ni bara sitter och gör ingenting med dem.
      Att sluta amortera på ert lån i ert läge är ytterst dumt. Var är räntorna om 10 år? Det är det ingen som vet. Dela upp er risk och ha istället som mål att äga ert eget hus.
      Att låsa pengar för att få ränta på ett par tusenlappar känns också dumt. In med dem i någon av era fonder eller välj en ny räntefond
      Att sitta på en stor summa pengar på oförutsett är inte heller smart. Vet du om att du behöver dränera om huset, spara till det och gör det. Vet du om att du behöver lägga om taket, spara till det och gör det!
      Har ni betalt av era studielån? Är bilarna ni äger era utan skulder? Se till att bara ha huslånet!
      Gör en långsiktig och medveten planering fram till pension. Beräkna era utgifter och planera för dessa. Planera ert sparande och sätt upp mål för vad ni vill ha ut av det. Kom ihåg, pengar saknar värde tills dess att du använt dem. Använd dem klokt, låt pengarna jobba för dig. Inte tvärtom!

      • Om jag räknat rätt så får ni ut ca 60-70 k efter skatt om ni har samma förutsättningar som föregående skribent. Ni sparar ca 35-40k i månaden. Varför sparar ni så mycket? det känns som att ni suspenderar ert liv tills ni är 60 om ni sparar mer än ni spenderar.

      • Ni sparar alltså 60% av er disponibla inkomst. varför så mycket? det känns som ni suspenderar ert liv tills ni är 60 år. Tänk om ni inte blir 60.

  12. Jag är lite förvånad över att det inte skrivs mer om den brutala finanskris vi befinner oss i.
    Att reka aktier och fonder när vi befinner oss nära all time high och är mitt i brinnande finanskris är för mig ett mysterium.

    Lycka till allihopa. Var väldigt försiktiga.

  13. Hur mycket är mycket pengar? Det kommer alltid att bli det förskräckliga svaret att det beror på, eller ännu sämre ett dömande från någon som ska säga till mig regler vad jag får tycka är dyrt eller värt något. Var och en får väl tänka själv vad är sannolikt på medellång sikt och vad tänker jag göra och vad är riskerna. En budget kanske är lämpligt om man är osäker och vill räkna ut några olika scenarier till exempel ”Vad händer om jag blir arbetslös?” eller ”Vad händer om jag blir stämd på 100 000 kronor?”

  14. Jag bryr mig inte så mycket, dvs jag ballar inte ut psykologiskt om börsen går ner. Är just nu 100% placerad på börsen, bor i en tvåa och jobbar på sjukhus, vad kan hända, ja kylen kan gå, jag har extra kyl och frys och hur ofta går det i sönder var 10-20 år kanske, jag har bil men pendlar inte med den, kan vänta till nästa lön. Bli av med jobbet inte så troligt. har ju en del pengar på lönekontot. Känner väl att ha pengarna på sparkonto med o,5% ränta med typ inflation på 2% (är ju inte det nu under Corona) är ju kapital förstörelse, typ 1 miljon på sparkonto med 0.5% ränta med 2 % inflation är ca värt 850 000kr efter 10 år. Då min pension inte kommer vara den bästa så försöker jag ligga 100% på börsen och förhoppningsvis få bra avkastning, dvs bättre än sparkonto. Nu under Corona har det ju varit lite REA, så jag har ju passat på. Längre fram kanske jag skaffar en buffert på kanske 5000kr. Nuförtiden reser jag inte och har ingen familj, vet inte riktigt vad jag skulle ha en buffert till, jag är van att leva snålt så jag skulle galant klara även om jag blev sjuk eller arbetslös. Annars är det bara att sälja av lite aktier eller fonder, det är ju så lätt idag med ISK konto. Många har ju en buffert på kanske 200 000kr men på 10 år på börsen hade det kanske kunnat bli 400 000, 500 000, 600 000 etc 🙂 låt oss räkna lågt att det blivit 400 000kr på 10 år, sedan med en börskrasch på tex 30% om man måste sälja just då, har man 280 000kr och ändå typ en vinst på 80 000kr. Har man hus, båt, familj etc är det en helt annan sak.

  15. Tycker du är duktig Johanna 🙂.

    Beror väl på vilka fasta avgifter man har samt vilka man snabbt kan göra sig av med (exempelvis bil, streamingtjänster, vin).

    Jag anser att man bör inte ha en buffert för att klara sig att leva exakt som vanligt. Bufferten ska vara liten och bara kunna täcka det allvarligaste kostnaderna i 2-3 månader beroende av grad av ”personlig noja”. Exempelvis hyra och mat. Får man längre bortfall av intäkter så får man kapa kostnaderna.

    Vad kan gå sönder som är så viktigt? Diskmaskin ingår inte i denna. Skulle nåt på huset haverera fullständigt så finns väl förhoppningsvis en hemförsäkring?

    Själv lever jag billigt och har mellan 50-1000kr i ”swishbuffert”. Samt en kredit på 30 000kr, nyttjas till mat. Lönen in, betala räkningar och sånt, resten in på ISK.

    Det är min melodi. 🎶 Men alla är ju såklart olika och i slutändan har man vilken buffert man själv önskar.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.