Så mycket bör du spara

Av Johanna Kull

12 jul 19

Share

Att spara är en dygd sägs det. Men frågan är hur vi hittar rätt nivå och varken sparar för mycket eller för lite. Här några olika spartyper. Kanske känner du igen dig?

Hur mycket borde jag spara? Så lyder en av de vanligaste frågorna jag får, och som med så mycket annat är det i princip omöjligt att ge ett specifikt svar. Det beror såklart på ens egna högst individuella situation, men låt oss utgå från en snittinkomst.

Att spara 10 procent av lönen efter skatt är ett gyllene riktmärke som vi ekonomer ofta återkommer till. Det blir i snitt ett månadspar på ca 2 600 kronor*, baserat på att medellönen i Sverige enligt SCB var 33 700 kronor i månaden 2017. Medianlönen är något lägre på 30 000 kronor i månaden, vilket innebär ett månadssparande på ca 2 300 kr om man ska följa 10 procents”regeln”.

Vilken sparprofil är du?

10 procent är dock bara ett riktmärke och på inget sätt ett facit. Så låt oss nu utgå från en nettolön (lön efter skatt) på 26 000 kronor och se hur mycket av denna summa olika sparprofiler väljer att spara.

  • Svältspararen – Sparar 50 till 80 procent av lönen, i detta fall alltså mellan 13 000 och 20 000 kronor. Den här sparkvoten kräver att man drar åt svångremmen rejält, och det är inte bara kostsamma fritidsaktiviteter, uteluncher och krogbesök som får stryka på foten, utan här gäller det att gå på sparlåga ordentligt. Och inte spendera minsta lilla krona på sådant som inte är har en tydlig plats i ens budget. För att detta ska hålla krävs det ofta att ett tydligt mål. Kanske en bostad eller en resa i hyfsad närtid, eller en utmejslad plan på att gå ner i tid eller sluta arbeta vid ung ålder.
  • Proffsspararen – Sparar runt 30 procent av lönen , i det här exemplet alltså nära 8 000 kronor. Kvar att leva på blir då 18 000 kronor per månad. En summa som kan ge utrymme för både utlandssemestrar och krogbesök, men det gäller att hålla disciplin och välja bort allt onödigt. Göra medvetna val och bara lägga pengar på sådant som man värderar högt. För till exempel ensamstående med barn eller barnfamiljer där ena  partnern är föräldraledig kan sparandet vara svårt att upprätthålla, men för de allra flesta med en lön över 30 000 kr, är det möjligt att spara likt proffsspararen. Om bara viljan finns.
  • Månadsspararen – Sparar 5 till 15 procent av lönen, alltså 1 300 till 3 900 kronor.  Detta är det absolut vanligaste profilen och här finns det ofta utrymme för en hel del relativt onödiga utgifter som uteluncher och spontanshopping. Viss planering av ekonomin gör ändå att du sparar undan en del av lönen i början på månaden, men kanske skulle du kunna jacka upp denna summa något. Gå igenom dina utgifter och titta om det inte finns något som
  • Nollspararen – Sparar ingenting. Pengar är till för att användas här och nu, vem vet ens om man lever imorgon. Jo det är såklart sant, meeeen det finns ett viktigt aber här. Sparande är ju inte bara uppskjuten konsumtion, det är ju också en försäkring för framtiden. För som sagt, vem vet vad som händer imorgon? Nej, när det oförutsedda händer eller livet tar sig en vändning som man inte riktigt trott, då är det skönt att ha en sparpott i ryggen.

Mina tankar

För de allra flesta är det nog bäst att hålla sig till månads- eller proffsspararen. Inte för att det är något fel att göra som svältspararen, mer för att det för de allra flesta av oss inte är långsiktigt hållbart. Och inte heller nödvändigt. Som månadssparare tycker jag dock att man kan prova att utmana sig lite, och höja ambitionsnivån något. Detta för att skapa sig de allra bästa förutsättningarna för att i framtiden leva det liv man vill, inte måste. Dessutom, om man i perioder sparar lite mer, då kan man med gott samvete drar ner på sparkvoten tillfälligt om man kliver in i en period med lite lägre inkomst, till exempel på grund av sjukskrivning eller föräldraledighet.

Och till nollspararen, skärp dig. Har du en lön på över 30 000 kronor, då har du också möjlighet att spara. Allt annat är bara dålig planering. Med en genomsnittlig lön kan alla spara, det handlar bara om planering och vilja.

Vilken sparprofil passar in på dig?

//Johanna

*Med procent av av lönen menas procent av nettolönen och sparande inkluderar även amorteringar. I typexemplen har jag antaget att personen tjänar 33 7000 kr före skatt och 26 600 efter skatt. Det är givetvis svårare att spara en stor del av lönen ifall man tjänar mindre.  

Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. En investering i värdepapper/fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet. Avkastningen kan också öka eller minska på grund av förändringar i valutakursen. Vi reserverar oss för eventuella fel i aktie- och fondinformationen som lämnas på denna sida. Åsikter och slutsatser som framkommer i bloggen är skribentens egna och skall inte ses som investeringsråd och/eller åsikter från Avanza. 

Dela inlägget

Relaterade inlägg

Kommentarer