Sommarsparskolan – aktivt eller passivt förvaltade fonder?

Av Johanna Kull

25 jun 19

Share

Lågprisfonder, alltså billiga indexfonder, lockar som aldrig förr och mer än varannan sparkrona går till fonderna. Det kan vara klokt. För statistiken visar att majoriteten av aktivt förvaltade fonder över tid inte lyckas göra det de tar betalt för, det vill säga slå index. Däremot kanske du missar de riktiga guldkornen om du bara investerar i indexfonder. I den här delen av Sommarsparskolan tittar vi närmare på skillnaden mellan aktivt och passivt förvaltade fonder och resonerar över vad man egentligen bör välja.

Passivt förvaltade fonder – en säker rabatt

Passivt förvaltade fonder kallas även för indexfonder eftersom de, precis som det låter, följer ett index. Ett aktieindex är en sammansättning av olika aktier. Det kan vara aktier i en specifik bransch, de mest handlade aktierna eller kanske de största aktierna på börsen. När man säger att Stockholmsbörsen har stigit med en procent innebär det att aktierna som ingår i index sammantaget har ökat sitt värde med just en procent, även om enskilda aktier har stigit mer eller mindre än index. Det intressanta är dock snittet, d.v.s. index.

En fond som följer ett visst index ska alltså investera i bolagen som ingår i det och låta dessa bolag utgöra lika stor andel av fonden som de utgör av index. Ett vanligt index i Sverige är OMXS30. Det är ett index över de 30 mest handlade aktierna på Stockholmsbörsen. En indexfond som följer detta index ska därför innehålla just dessa 30 aktier. Utgör till exempel H&M fem procent av OMXS30 ska även fem procent av fonden utgöras av H&M-aktier.

Förvaltaren av en indexfond har alltså inte i uppdrag att hitta särskilt köpvärda aktier, utan ska istället att köpa aktierna som ingår i index. För att citera John C Bogle, grundare av fondbolaget Vanguard och indexfondens fader; ”Leta inte efter nålen i höstacken. Köp hela stacken istället”. 

Detta, i princip följa John-beteende, gör att en indexfond inte är lika komplicerad att sköta och fonderna har som regel en en lägre förvaltningsavgift än en aktivt förvaltad fond.

Aktivt förvaltade fonder – har som mål att slå index

I en aktivt förvaltad fond finns det däremot en eller flera fondförvaltare som har till uppgift att prestera bättre än ett visst index. Förvaltarnas arbetsuppgift är alltså att välja ut just de bolag som de tror kommer prestera bättre än snittet. Här behöver alltså inte H&M utgöra fem procent av fonden, även om fondens jämförelseindex är OMXS30. Nej, här kan H&M utgöra både noll eller tio procent av fonden, beroende på vad fondförvaltarna tror om bolagets utveckling.

Den aktiva förvaltningen innebär således att en aktivt förvaltad fond i regel kostar mer. En vanlig förvaltningsavgift för en aktivt förvaltad Sverigefond är 1,2 procent, medan en passivt förvaltad Sverigefond bör kosta max 0,4 procent.

Avkastningen visas alltid efter avgifter

En fonds avkastning visas alltid efter det att alla avgifter är avdragna. Avkastningen du ser, är den du fått. Tittar du på två fonder som har haft samma avkastning de senaste fem åren, har du som sparare alltså fått ut lika mycket även om de har haft olika avgifter.

Allt annat lika måste alltså den aktiva fonden avkasta mer än den billigare indexfonden, för att du som sparare ska få betalt för den högre avgiften, eller i alla fall inte förlora på den. Säg att vi har två Sverigefonder, en billig indexfond med en avgift på 0,2 procent och en aktivt förvaltad fond med en avgift på 1,2 procent. För att avkastningen efter avgifter ska bli lika måste de aktiva fondförvaltarna hitta aktier som gör att deras fond går minst en procent bättre än den passiva indexfonden, annars kommer avkastningen till dig som sparare bli lägre när avgifterna är avdragna.

Vad den framtida avkastningen hos en fond blir, kan vi aldrig veta. En låg avgift är däremot en säker rabatt. Fördelen med indexfonder är alltså att de är billiga och att du vet vad du får. Du får ett snitt och slipper oroa dig för att förvaltarna väljer bolag som underpresterar index och dessutom ta mer betalt för det. Nackdelen med indexfonder är att du aldrig kan förvänta dig att avkastningen kommer att överstiga börsen. Det finns inget utrymme för en skicklig förvaltare att överprestera.

Summa summarum kommer indexfonden aldrig att slå sitt jämförelseindex men ger dig som sparare ett billigt sätt att följa utvecklingen på en viss marknad. Den aktivt förvaltade fonden kan däremot både över- och underprestera sitt index.

Är aktiva eller passiva fonder bäst?

På frågan om det är aktiva eller passiva fonder man bör spara i, finns det som vanligt inget enkelt svar. Vill du ha ett så enkelt sparande som möjligt, är billiga indexfonder det givna valet. Aktivt förvaltade fonder kräver mer uppmärksamhet av dig som sparare. Du måste vara mer på alerten och utvärdera dina fonder något oftare, inte varje dag eller månad, men gärna en gång per år. Kolla om den slagit sitt jämförelseindex helt enkelt. Visst kan det finnas perioder då en aktivt förvaltad fond släpar efter. I princip ingen lyckas slå index varje år, men över tid vill du förstås få betalt för den högre avgiften. Det är den aktivt förvaltade fondens hela existensberättigande.

Du behöver dock inte välja antingen eller. Du kan självklart ha en blandning av både indexfonder och dyrare aktivt förvaltade fonder i din portfölj. Då kan det vara rimligt att låta bottenplattan, globalfonden, utgöras av en billig indexfond, kanske också Sverigefonden, men sen välja en aktivt förvaltad tillväxtmarknadsfond. Att välja index för globalfonden men en aktivt förvaltad tillväxtmarknadsfond har sina skäl. Statistik visar nämligen att det är extra svårt för förvaltare av just global- och USA-fonder att slå index, medan det kan finnas betydligt större möjligheter på en mindre genomlyst tillväxtmarknadsbörs.

Andel aktivt förvaltade fonder som slår sitt jämförelseindex. Källa: Morningstar European active/passive barometer

Hur gör du i valet mellan aktivt och passivt förvaltade fonder?

//Nicklas och Johanna

Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. En investering i värdepapper/fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet. Avkastningen kan också öka eller minska på grund av förändringar i valutakursen. Vi reserverar oss för eventuella fel i aktie- och fondinformationen som lämnas på denna sida. Åsikter och slutsatser som framkommer i bloggen är skribentens egna och skall inte ses som investeringsråd och/eller åsikter från Avanza.

Dela inlägget

Relaterade inlägg

Kommentarer