Varför stiger börsen?

Återhämtningen på börsen har varit enastående. Sedan botten 16 mars är Stockholmsbörsens breda index upp i skrivande stund upp 38 procent. Samtidigt väntas ekonomin i världens i princip samtliga länder backa mellan 5 till 10 procent i år. Och för första gången sedan den stora depressionen på 30-talet kommer såväl utvecklade ekonomier som tillväxtekonomier vara i recession under 2020, spår IMF. Hur hänger det ihop, är verkligen den rekordsnabba börsåterhämtningen motiverad?

2020 har minst sagt utmanande. Sveriges BNP väntas backa omkring 6 procent i år. Värre än vid finanskrisen och ett historiskt högt fall, men trots det en förhållandevis bra prognos jämfört med många andra länder. I EMU-området väntas BNP-fallet bli 9,8 procent och USA:s ekonomi väntas backa 7 procent. Inte heller tillväxtekonomierna är förskonade. The great lockdown har helt enkelt påverkat hela världen och IMF:s chefsekonom Gita Gopinath skriver i en bloggpost;

”Detta är verkligen en global kris.Tidigare kriser har, hur djupa och allvarliga de än var, varit begränsade till mindre delar av världen. Även finanskrisen för 10 år sedan hade mer blygsam effekt på den globala produktionen”. 

… men börsen stiger

Den globala spännvidden är dock inte det enda som är unikt med årets kris. Unikt är även den stora skillnaden mellan börsen och den reala ekonomin. För medan ekonomin backar och arbetslösheten i Sverige stigit till 9 procent, pekar börsen uppåt. Riskviljan har återkommit och sedan sedan börsbotten i mars har Stockholmsbörsen i skrivande stund stigit 38 procent. Sedan årsskiftet är nedgången 4 procent. I USA är återhämtningen än starkare och sedan årsskiftet är tekniktunga Nasdaq plus 11 procent. Börsens förmåga att blicka framåt och centralbankernas historiska uppbackning, är de två vanligaste förklaringarna på hur denna divergens mellan börsen och realekonomin överhuvudtaget kan vara möjlig.   

Marknaden är framåtblickande

Marknaden är framåtblickande och ser bortom 2020, så lyder den kanske mest använda förklaringen till börsens starka återhämtning. Det värsta ligger bakom oss och även om det kan komma att krävas ytterligare åtgärder för att minska smittspridningen, så kommer de inte vara i närheten av så drastiska som de vi såg under våren.

Lägg till att det dessutom finns mycket pengar kvar vid sidlinjen som väntar på att investeras. Enligt Bank of Americas senaste investerarenkät har de globala investerarna en nettokassa på i genomsnitt 4,7 procent. Historiskt har det varit en köpsignal när nettokassan stigit över 4,5 procent.

Centralbankernas sedelpressar

Centralbankernas exceptionella penningpolitiska stimulanser är den andra starka förklaringen till börsens rekordsnabba återhämtning. Centralbanker över hela världen har tryckt nya pengar ur tomma intet och mängden kapital som tillförts ekonomin saknar motstycke. Under två månader i år, köpte amerikanska centralbanken Federal Reserve obligationer för mer än vad man gjorde under hela finanskrisen. Förutom att hjälpa till att hålla de ekonomiska hjulen snurrande, trycker detta nya kapital ner räntorna och allt annat lika leder de till att priset på tillgångar (aktier) stiger. Det finns i dagsläget heller ingenting som tyder på att centralbankerna inom kort kommer upphöra med denna hjärt- och lungräddning. Förväntansbilden är snarare att centralbankerna kan komma att behöva göra ännu mer.

…men räkna med ökad volatilitet

Skillnaden mellan den optimistiska börsen och den deppiga realekonomin innebär dock en ökad risk och kan leda till ökad volatilitet på börsen. Nyheter om ökad smittspridning, försämrad arbetsmarknadsstatistik eller politisk oro kan mycket väl leda till kraftiga korrektioner. Fallhöjden har ökat och risker saknas inte. Förutom den kanske mest uppenbara risken kring ökad och i värsta fall okontrollerad smittspridning, ska EU-länderna enas om såväl finansiering som storlek på sitt nödpaket, Storbritannien och EU enas om hur den framtida handelsrelationen ska se ut innan övergångsperioden löper ut 31 december i år, och handelskriget mellan världens ekonomiska giganter USA och Kina är långtifrån löst. Allt frågor som kan få börsen att skaka till under sommaren. 

Hur ska jag som investerare agera?

Huruvida börsens återhämtning är motiverad eller inte, råder det alltså (som alltid) skilda åsikter om. En känsla för utvecklingen i närtid får vi i mitten på juli då börsbolagens kvartalsrapporter för andra kvartalet redovisas. De kommer vara usla det vet vi, men vad säger bolagen om resten av året. Hur ser orderläget ut? Som investerare väljer jag hur som helst att titta bortom även det. Det är ändå ingenting jag kan styra över. Vad jag däremot kan styra över är vilka pengar jag investerar på börsen, vad jag investerar dem i och när jag investerar dem.

Här tre enkla ”investeringsregler” och hur jag förhåller mig där:

• Ha minst 5 års horisont på pengarna du investerar på börsen, gärna längre – Går du i pension om 15 år, vad spelar det då för roll hur börsen utvecklas i sommar eller i höst? Över tid tenderar börsen att stiga.
• Ha basen i en bred globalfond  – det ger exponering mot hela världen och du blir inte beroende av en enskild marknad, bransch eller bolag.
• Spara löpande – Då kommer du garanterat få några köp med mycket bra tajming. Det är inte för inte, som man säger att de bästa affärer görs i de värsta av tider. Att trycka på köpknappen där det stormar som värst är dock lättare sagt än gjort, men genom ett löpande månadssparande sker det automatiskt. Det kommer förvisso också innebära en del köp med usel tajming, men de vältajmade köpen kommer med största sannolikhet vara fler.

Vad tror du om börsen framöver?

//Johanna

Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. En investering i värdepapper/fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet. Avkastningen kan också öka eller minska på grund av förändringar i valutakursen. Vi reserverar oss för eventuella fel i aktie- och fondinformationen som lämnas på denna sida. Åsikter och slutsatser som framkommer i bloggen är skribentens egna och skall inte ses som investeringsråd och/eller åsikter från Avanza.