Spararna förtjänar en bättre tjänstepension

Av Avanza

16 feb 22

Share

Att höja ersättningsnivåerna för att åtgärda bristerna i det svenska pensionssystemet är fel väg att gå. Vi behöver istället rätta till de strukturella brister som innebär att branschen kan leva gott på vanliga pensionssparare. Genom digitalisering och förenkling kan vi skapa ett pensionssystem där individen står i centrum – inte livförsäkringsbolagen. 

I dag deltog vår VD Rikard Josefson vid Di Försäkring och talade om de utmaningar och möjligheter han ser i det svenska pensionssystemet. Detta är en sammanställning av hans viktigaste budskap (det talade ordet gäller).

I den politiska debatten höjs röster för att det svenska pensionssystemet levererar både låga och ojämlika pensioner. Men tvärtemot av vad våra politiker vill påskina handlar inte problemen på den svenska pensionsmarknaden om låga ersättningsnivåer utan  om att marknaden, i många fall, fungerar dåligt. Det handlar framför allt om två utmaningar:

  1. Så som vårt pensionssystem är uppbyggt krävs att pensionsspararna, för att få ett gynnsamt sparande, är pålästa, insatta och gör aktiva val kring sin pension. Men när Finansinspektionen mäter den finansiella förmågan i samhället framgår att den är låg. Likaså visar AMF:s årliga flyttrapport att var tredje sparare är omedveten om att de överhuvudtaget flyttat sin tjänstepension.
  2. Det svenska pensionssystemet är en miljardaffär där många livförsäkringsföretag gör stora vinster och är ovilliga till att ställa om till en modell där marknaden är mer lättrörlig. En mer effektiv marknad skulle sänka kostnaderna för den enskilde pensionsspararen vilket skulle ge betydligt mer i plånboken än enskilda skatteförändringar eller bidrag.

Vår slutsats är tydlig: Aktörerna på marknaden har haft lång tid på sig att rätta till problemen men misslyckats – nu behöver det offentliga gripa in. Här finns nu en möjlighet att såväl stärka de blivande pensionärerna som att förbättra en marknad som inte fungerar som den borde.

Ett svåröverblickbart pensionssystem

Statistiska Centralbyrån konstaterade för några år sedan att anställda, i genomsnitt, byter jobb efter fem år. Under ett arbetsliv kan det därför handla om åtta olika arbetsgivare – ofta med olika pensionslösningar. Även om viktiga verktyg, såsom minPension.se, gör det enklare att få koll på pensionen saknas det fortfarande möjlighet för pensionssparare att få en samlad bild av vilken typ av försäkring hen har, när den är tecknad och vilka regler som gäller för just den. För var och en av oss riskerar därmed vår pension förvandlas till ett brokigt lapptäcke, svårt att överskåda.

I Norge har man gjort något åt detta lapptäcke och möjliggjort för 1,5 miljoner arbetstagare att samla sin tjänstepension på ett ”egen pensjonskonto”, EPK. Detta konto är tänkt att följa arbetstagaren genom arbetslivet och låta hen själv välja om pengarna ska vara kvar hos sina tidigare pensionsbolag eller göra ett eget val av pensionsförvaltare.

  • Vi anser att regeringen bör utreda möjligheterna för ett eget pensionskonto, knutet till den anställde. Detta för att stärka konkurrensen på marknaden och såväl förenkla som sänka kostnaderna för vanliga pensionssparare.

Lukrativa vinster ger ovilja till förändring

Det finns en stor samsyn om att pensionsmarknaden är trögrörlig. De senaste åren har därför viktiga steg tagits för att förenkla flyttar i tjänstepensionssystemet. Bland annat finns det nu ett tak för hur mycket en flytt av individuell pensionsförsäkring, som ligger i en fond- eller depålösning och tecknade efter 2007, får kosta. Inom Regeringskansliet pågår nu också ett arbete om att även försäkringar tecknade före 2007 ska omfattas.

Samtidigt är kostnaden bara en del i problemet. Den andra stora delen handlar om att det är svårt att flytta sin tjänstepension. Fysiska A4-papper ska skickas runt mellan pensionsbolagen, arbetsgivare och pensionssparare. Vi har också sett exempel där pensionsbolaget som kunden önskar lämna agerar mycket långsamt och i vissa fall också medvetet komplicerar processen vilken kan ta flera månader. Pensionsmarknaden blir alltså lite av upp-och-ned-vända-världen jämfört med var vårt smidiga digitala samhälle i dag befinner sig.

  • Vi vill därför se en lagstiftning kring hur lång tid en flytt av pension får ta. Den tekniska lösningen för att förenkla flyttar av pension finns, men få aktörer är villiga att ta steget då det skulle skada deras affär. Vi vill också att det ska vara möjligt att göra en digital signering vid flytt av tjänstepension.

Diskussionen kring hur det svenska pensionssystemet ska nå sin fulla potential måste fortsätta. Den helt fundamentala utgångspunkten i det fortsatta arbetet måste dock vara att det även i pensionssystemet behöver återspeglas att det ska löna sig att arbeta och att det är pensionsspararen som står i centrum.

Här du läsa mer om Avanzas arbete för en sundare tjänstepensionsmarknad:

  • Under #pensionsupproret ville vi belysa de skevheter som finns inom pensionsbranschen och de problem vi såg med flytträtten av tjänstepensionen. Här kan du läsa mer om #pensionsupproret
  • Genom vår nya tjänst Pensionsjakten kan du på ett enkelt sätt få en överblick av vilka tjänstepensioner du kan flytta och hur mycket du kan spara på att göra en flytt. Här kan du läsa mer om Pensionsjakten.

Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. En investering i värdepapper/fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet. Vi reserverar oss för eventuella fel i aktie- och fondinformationen som lämnas på denna sida. Åsikter och slutsatser som framkommer i bloggen är skribentens egna och skall inte ses som investeringsråd och/eller åsikter från Avanza.

Relaterade inlägg