”Hur lyckades du egentligen spara ihop till lägenhetsinsatsen, när du åker på nya resor hela tiden?” frågade min styvbror mig på julafton. Ja, det kan jag också fundera över om jag ska vara helt ärlig!
Sedan vi drog igång med #tjejersomsparar har jag snackat en hel del sparande med kollegor och vänner och det slår mig hur olika vi fungerar när det kommer till sparande. Jag kan imponeras över de härliga strukturerade personerna som sätter tydliga budgetar eller har stenkoll över alla sina inköp. Att ha kontroll över sin ekonomi skapar ju en trygghet och frihetskänsla som är superviktig! När räkningarna trillar in drabbas man inte av en ångestladdad känsla utan vet att slantarna på kontot gott och väl räcker till att pröjsa för hyra, elräkningar, tvättmedel och sånt där annat som inte direkt landar under kategorin drömshopping. Sedan när räkningarna är betalda har man redan budgeterat för att man faktiskt har råd att lyxa till det med några middagar, ta några shoppingrundor och kanske en weekendresa.
Finansvärlden. Den för många väldigt läskiga världen med komplicerade analyser – där man använder svårbegripliga termer, kan ta risk och förlora stora summor pengar. I den världen vill jag göra min karriär. För mig innebär det så många möjligheter. Ett eget sparande ger mig exempelvis möjligheten till en framtid där jag kan resa dit jag vill utan att behöva tänka på vilka konsekvenser det ger min vardag hemma, eller varför inte möjligheten att bjuda vänner och familj på upplevelser jag gärna delar med dem.
Jag har jobbat ganska många år nu, i närheten av finansbranschen eller i finansbranschen. Jag har jobbat med frågor kring placeringar och sparande, men det var inte förrän jag kom i en miljö som pratade pension 24/7 som jag började reflektera över mitt eget pensionssparande.
Jag har alltid älskat att spara då det ger mig en känsla av kontroll och trygghet. Av den anledningen började jag lägga undan en mindre summa avsedd för pension redan när jag var 23 år gammal på ett separat investeringssparkonto. Vissa kanske tycker att det låter lite galet, men för mig har det alltid varit naturligt att komma igång vid ung ålder. Det rör sig inte om större summor, utan jag har valt att lägga endast ca 2 % av nettolönen, för att sedan öka på sparandet marginellt för varje år.
För mig har det alltid kommit naturligt att spara till senare tillfällen och för att jag ska känna att jag har en ekonomisk trygghet. Men hur gör man egentligen för att det ska bli så effektivt som möjligt? Jag tänkte berätta hur jag tänker kring mitt sparande och hur jag delar upp det.
Så länge jag kan minnas har jag varit smått besatt av framtiden. Kommer vi att kunna resa till och bo på andra planeter? Kommer vi att kunna lagra och ladda ner vårt medvetande, leva för evigt, eller kommer AI att styra över våra liv? Faktum är att jag förmodligen ägnar alldeles för mycket tid åt att läsa om och fantisera ihop olika framtidsscenarion, men jag erkänner villigt (och skamset) att min framtida ekonomi aldrig varit en del av dessa scenarion. Jag har besökt andra galaxer, upptäckt nya planeter, varit en android, utforskat parallella universum, you name it. Men inte en enda gång har jag funderat över avkastning, sharpekvot, P/E-tal, eller formulerat en sparstrategi. Fram till nu.
Rubriken på detta inlägg talar lite för sig själv, det kommer handla om att dela upp sin ekonomi i fem olika konton. Inlägget är skrivet av mig, som ung kvinna och student. Min ambition är att inspirera och uppmuntra andra att hitta nya vägar till att nå en strukturerad ekonomi. Personligen är struktur och kontroll två viktiga faktorer för mig och något som även smittar av sig på min ekonomi.